Den kvinnliga varulven

Vad ska jag göra?

Jag hör dunkandet av mina hjärtslag i mina öron när jag springer igenom den täta skogen. Jag har sprungit i flera timmar och nattens mörker gör det svårt att se in i vissa delar av skogen. Mina andetag kommer ut i små moln och jag kommer ut på en äng där jag faller hop på marken av ren utmattning. Jag ligger där ett tag och bara försöker att andas normalt. Vad ska jag göra?

Jag har ingen flock och ingenstans att ta vägen. Jag reser mig långsamt på skakiga ben. Vad gjorde jag innan allt det här? När jag var ensam varg? Bunkern. Min kropp är tömd på energi men jag börjar ändå gå mot öst där vet jag att det ska finnas en stad. Om jag inte har sprungit förbi den. Det tar ett tag innan jag hör ljudet av bilar och jag ökar farten. Jag ändrar form och slänger på mig ett par shorts och en stor tröja.

Det är en liten väg men det kör ändå många bilar på den. Jag börjar följa vägen och snart kommer jag fram till en liten stad. Jag ser en bensin station och går in för att leta efter en karta. Jag ser en och går fram till kassan. Där sitter en kille lite yngre än mig med fötterna på disken och läser en tidning. Jag harklar mig och han ger mig en blick. Han lägger ner tidningen och kollar på mig, min kropp rättare sagt.

"Hej, skulle du vilja ha lite kul?" Säger han och blinkar med ena ögat mot mig.

"Nej det är bra" säger jag trött. Jag lägger kartan på disken och sträcker fram en skrynklig sedel mot honom.

Istället för att ta sedeln så tar han tag i min handled och drar mig mot honom. Jag suckar och rycker till i min handled och drar den snabbt emot mig. Han var inte beredd att jag skulle dra så han slår huvudet i bänken och jag kastar sedeln på honom.

Jag går ut ur dörren och vecklar ut kartan. Jag följer vägen ett bra tag och svänger sedan åt höger. En bil saktar in bredvid mig och jag får en stark deja vu känsla.

"Behöver du skjuts" hör jag en dam fråga. Jag känner mig utmattat och svag så jag nickar svagt. Hon öppnar dörren åt mig och jag hoppar in. Jag berättar för henne vart jag var på väg och bilen startade och hon fortsatte köra. Jag känner hur mina ögonlock blir tyngre och snart somnar jag.

Bilen stannar och jag reser mig från sätet. Damen kollar på mig och jag ler.

"Tack för hjälpen"

Bilen kör iväg och snart står jag ensam på vägen. Jag kollar runt omkring mig och känner snart igen mig. Det är samma plats där jag träffade Erik, Ryan, Adam och Peter. Ett leende sprids på mitt ansikte, det var här allt började.

Jag följer vägen och snart ser jag dörren till bunkern. Grenar och massa andra saker täcker dörren och det tar en stund för mig att få bort allt. Dörren gnisslar och jag ser råttor springa iväg från ljusstrålen som lyser upp tunneln. Jag börjar gå och snart är jag framme vid den andra dörren och slår in koden.

Allt ser ut som när jag lämnade det. Jag går runt ett tag och bara kollar mig omkring och stannar snart framför bilderna som sitter kvar på väggen. De flesta tog jag med mig men de som sitter kvar får mig att le. Jag hade allt, vänner, en flock, kärlek och en mate som fortfarande levde. Men jag tog allt för givet, jag blev förrådd. Hur kunde dem göra såhär mot mig? Jag skyddade dem! Jag hjälpte dem! Ilskan tar över mig och jag slår allt, väggar, skåp och mycket mer. När mitt utbrott lagt sig sjunker jag ner på golvet och jag känner hur tårarna rinner ner för mina kinder.
Jag blev kidnappad!
Torterad!
Minnena av tortyren ligger fortfarande färska och jag börjar bara gråta mer när jag tänker på det.  Vad skulle jag kunnat gjort för att slippa det? Jag var sarkastisk mot dem i ett försök att skydda mig, skulle de låtit mig vara om jag varit tyst?
Jag har tagit mig igenom avvisning, förräderi, hat och jägare. Jag måste leva till min tjugonde födelsedag, jag måste bryta förbannelsen. Men jag har ingen som kan hjälpa mig, eller? Trollkarlen kommer att försöka döda mig och jag kan inte slå honom själv.

Jag torkar mina tårar och ställer mig upp. Skräpet runt omkring mig börjar jag plocka upp och jag tänker på idéer samtidigt. Vad ska jag göra?
-----
Kort men jag har inga idéer :*
Ses!