kapitel 5

1K 32 2
                                    

Zoes perspektiv.

Torsdag
Att det var just han som jag träffade måste vara något slags öde. Något med honom får mig att vilja prata med honom mer, umgås och lära känna. Det är svårt att slita blicken ifrån honom när man väl börjat titta. Man får inte nog. De skarpa konturerna i hans ansikte men samtidigt så vänligt och neutralt. Hans hår var fortfarande uppsatt. Kappan och kameraväskan på axeln fick honom att se proffsig ut. Han är lång, minst tio centimeter längre än mig. Antagligen längre. Jag tror jag kommer gå på hans utställning. Jag vill se vad han tar för bilder. Den heter "Aska", vilket får mig att bli mer nyfiken än vad jag redan är. Kanske är hans värld lika grå som min just nu.



stay alive | h.sWhere stories live. Discover now