Unforgettable love

Kapitel 21

"Ja, må hon leva! Ja, må hon leva! Ja, må hon leva uti hundrade år! Javisst ska hon leva! Javisst ska hon leva! Javisst ska hon leva uti hundrade år!" Där slutade Logan sjunga och nu hördes bara Leos fina stämma.

"Och när hon har levat, Och när hon har levat,
Och när hon har levat uti hundrade år! Ja, då ska hon skjutas. Ja, då ska hon skjutas. Ja, då ska hon skjutas på en skottkärra fram! Ett fyrfaldigt leve för Alice hon leve! Hipp! Hipp! HURRA! HURRA! HURRA! HURRA!" När Leo började hojta hurra drog Logan igång och hurrade som bara den. Jag som fortfarade var nyvaken gnuggade mig i ögonen och omfamnade därefter Logan i en kram. Leo ställde ner en bricka med frukost. Mackorna var hjärtformade, jordgubbarna var hjärtformade, i princip hela frukosten var hjärtformad.

"Åh vad fint ni gjort." sa jag och kollade lycklig mot dem. Leo slog sig ner liggandes bredvid mig på andra sidan. Båda hade bar överkropp och gråa mjukisbyxor. En liten mini variant till höger om mig och till vänster låg originalet.

Frukosten var jättegod, bara tanken att de stått och gjort hjärtan av allt fick mitt hjärta att smälta. Gud vilka fina killar. Inga presenter syntes till nu på morgonen men jag sa ju att det inte var något särskilt jag önskade mig. Att ha dem i mitt liv gjorde mitt hjärta helt och då har jag allt jag någonsin kan önska mig.

Under hela dagen hade vi varit hemma, som vilken lördag som helst. Leo hade åkt och tränat på eftermiddagen som om det vore helt naturligt. Han frågade om Logan ville följa med vilket han ville så i princip har jag varit sjäv hela dagen. Jag ska inte klaga, jag sa att vi inte behövde göra något speciellt men nu börjar jag ångra mig lite. Det hade varit kul att göra något med hela familjen. Varken Kate eller David har inte heller hört av sig.

Jag hörde en nyckel vridas om i dörren och strax där efter öppnades den. Leo och Logan var fullt inne i en disskution.

"Det var så häftigt." hojtade Logan när jag kom ut i hallen.

"Där är ju födelsedagsbarnet." sa Leo när han fick syn på mig. Jag log.

"Har ni haft kul?" Frågade jag. Logan sparkade av sig skorna och började förklara varje liten minut av träningen.

"Jaja, vi måste iväg igen snart." Jag blev förvånad.

"Ska ni iväg igen?"

"Mm, och du ska med oss." sa Leo. Jag kollade upp mot honom skeptiskt.

"Så vi åker om en halvtimma, sätt på dig något fint." De gick förbi mig, kvar stod jag fundersam på vad de hade hitta på.

En halvtimma hade gått och vi stod i hallen och var redo att åka. Jag hade en svart tajt klänning, passande klackskor, en fin sminkning och hårt uppsatt i en hög hästsvans. Killarna hade ljusblåa skjortor och beiga chinos på sig. Väldigt snygga måste jag säga.

"Juste jag höll på att glömma en sak." Sa Leo innan vi skulle lämna lägenheten. Han traskade in i lägenheten igen och kom tillbaka med en ögonbindel. Jag kollade upp på honom med en fundersam blick. Han flinade mot mig.

"Sätt på dig den här." Han räckte den mot mig och gjorde en gest att jag skulle sätta på mig den. Jag tog emot den och satte på mig den.

Att komma ner för trapphuset utan syn var inge vidare, dessutom att ha Logan som sa åt mig vart jag skulle sätta mina steg gjorde inte saken bättre. Snubbla några gånger, det gjorde jag. Efter resan ner för trapphuset började resan till det hemliga stället vi skulle till.

Leos perspektiv

Hela dagen har varit en förberedelse till överasknings festen till Alice. Vi ljög när vi sa att vi skulle på träning. Vi skulle egentligen till caféet där Kate och David väntade. Så hela eftermiddagen har vi fixat i ordning caféet till en fest lokal. Stället var helt fantastiskt. Det var ballonger i olika färger överallt, jag hade fixat stora ballonger där det stod 25 på. Vi hade ställt upp borden till ett långt bord och dukat fint. Stället var magiskt.

Jag parkerade bilen utanför caféet, Logan hoppade ut ur bilen och tillsammans gick vi till Alice sida. Vi hjälpte henne ut och ledde henne upp till caféet. Jag öppnade dörren så tyst jag kunde och hjälpte henne in. Det var folk överallt. Jag såg Kate, David, gamla kompisar till henne, Eric som jobbar på caféet, hennes mormor.

"Okej, du kan ta av dig ögonbindel nu." Sa jag åt henne. Hon skrattade till och gjorde som jag sa. Sekunden hon tog av sig den ropade alla grattis. Några kastade ut glitter i luften och andra smälte partysmällare. Alice sprack upp i ett leende och började kolla runt förvånad hur stället såg ut.

"Herregud." Fick hon ur sig. "Vems ide var det här?" Frågade hon chockad och glad. Jag räckte oskyldigt upp handen och log mot henne. Hon gav mig ett leende och kom sedan fram till mig. Hon gav mig en försiktig puss på munnen, alla började hojta. Jag drog in henne i min famn och gav henne en kram från sida. Logan kom fram rusande och hoppade upp i hennes famn.

"Mamma, gillar du det?"

"Jag älskar det." sa hon och pussade honom snabbt på munnen och släppte sedan ner honom.

"Nu öppnar vi presenter." ropade Logan vilket fick alla att började skratta.

Många presenter hade hon öppnat men nu var det min tur. Hon sa att hon inte önskade sig något men det säger alla. Jag hade fixat ett guld halsband med en diamant som hänge.

När hon öppnade den blev hon helt stel. Hon kollade på den länge innan hon kollade upp mot mig. Hon såg helt chockad ut.

"Den här måste kosta enormt mycket." Sa hon i utandning.

"Det gjorde den, men du är värd varenda krona." Hon log och jag med. Jag gick fram till henne och ställde mig bakom henne. Hon gav mig halsbandet och drog bort sitt hår så jag kunde sätta på henne halsbandet. Hon kollade på det igen sedan vände hon sig om och gav mig en snabb puss igen.

"Den är jättefint, tack."

"Okej mamma, min tur." Sa Logan och klättrade upp på en stol för att bli lite längre. Han räckte över hans present och hon öppnade den på en gång. I paketet låg ett armband han gjort. Om man vred runt det stod det "världens bästa mamma." Hon log igen och det såg nästan ut som om hon var påväg att börja gråta.

"Jag är inte lika rik som pappa men det är någonting iallafall." sa han, alla skrattde till och Alice med. Hon lyfte upp honom i sin famn.

"Det var det finaste jag fått älskling." Logan fick ett stolt leende på läpparna och pussade henne munnen.

Resten av kvällen var lyckad. Alla skrattade, pratade, några höll tal och vissa hade fått lite för mycket alkohol i sig.

Det plingade till i min telefon. Jag tog upp den och läste smset som skickats till mig. Mitt hjärta stannade ett slag. Vad fan?

Anonym: Jag väntar ditt barn.

•••••

Hoppas ni gillade det. Kommentera och rösta.