Amore i Rom

ventisette; Minnen I Pappersformat

Femte augusti - natt

"Did it hurt?"

För att vi båda skulle få plats i den trånga soffan tvingades Beto att halvt ligga över mig, men trotts att det blev kokande varmt hade jag inget emot att ha honom så nära.

"It did," erkände jag och smekte varsamt Betos läppar med mitt pekfinger. "But it was worth it."

Jag kände mig som en ny människa. En helt ny stig av känslor hade öppnats upp framför mig och Beto hade visat mig vägen mellan träden. Jag kände mig närmare mig själv, närmare Beto och jag kände mig vuxen. Som en vuxen, feminin, vacker kvinna.

Första gången var inte så skön som den dramatiserades på film. Det gjorde ont, nästan djävulskt ont, men ändå längtade jag efter att få göra om det. Jag ville vara nära Beto på det sättet i resten av mitt liv.

Jag tittade upp mot Beto och valde att fråga det som jag i hemlighet ville så desperat ha svar på. "Was it good?"

Det kändes en aning pinsamt att fråga, men mitt begär efter ett svar var för stor för att jag skulle kunna ligga tyst. Jag ville veta ifall det var bra, trotts att Beto kanske inte var så erfaren som jag länge hade trott. Han hade bara haft sex en gång tidigare, kanske till och med en halv gång tidigare, men trotts det suktade jag efter att veta om han gillade vad vi gjorde. Jag visste trotts allt inte om jag hade gjort rätt.

    "No, it was awfull," svarade Beto med ett retligt flin över läpparna och med en sarkastisk ton på rösten.

Jag knäppte till honom över armen med min tumme och mitt långfinger, vilket fick oss båda att skratta.

"It was perfect, Bella," erkände Beto tillslut och det livfulla glittret i hans bruna ögon avslöjade att han talade sanning.

Jag var glad över att Beto kände sig tillfredsställd, för det hade jag gjort; trotts smärtan. Jag tänkte tillbaka på vad vi bara någon timme tidigare hade gjort, hur nära vi hade varit, och kunde inte låta bli att le.

Sättet Beto hade rört sig på och kysst mig på fick hela min kropp att krökas och svanka. Under flera tillfällen kändes det som att jag skulle brinna upp till en hög av aska under hans varsamma smekningar och beröring. Ibland hade det till och med varit svårt att hålla munnen stängd eftersom den mängden av nya känslor som strömmade genom min kropp inte visste vart de skulle ta vägen. Då hade mina läppar ofrivilligt särats på sig och ljud som fick mina kinder att bli röda flydde från min mun.

    En kylig vindpust slank in genom det gläntande källarfönstret och Beto drog upp mitt täcke högre upp över våra nakna kroppar för att skydda oss från nattens svalka. Hans armar sökte sig ännu längre runtom min kropp och jag hasade så nära hans bröst jag kunde förmå komma. Trotts våran närhet kändes det som att jag hängde på bäddsoffans kant och hade det inte varit för att Beto höll tag om mig hade jag förmodligen trillat ner i källargolvet.

    En ljuv suck flydde utan förvarning från mina läppar och jag la njutande min kind mot Betos bröst. "I'm really happy we did this," mumlade jag och fick som svar en betryggande kyss över min panna.

"Me to, I wish you could sta-", påbörjade Beto, men blev avbruten av dunkande steg i källartrappan.

Panik grep tag i varenda cell av min kropp och med ett snabbt ryck drog jag täcket ännu högre upp över våra kroppar för att Annelie inte skulle tro vad jag visste att hon skulle tro när hon kom ner. Men när min moster stod nere i källaren och ramlade in i en scen där jag och Beto låg hoptryckta i hennes bäddsoffa och med golvet täckt av våra kläder, fanns det inte så mycket annat att tro.