Nittionio- bakis delux

155 2 2
                                    

Behöver hjälp med att komma på shipnames de bästa jag har är flianchi (flike+ bianchi) help needed:)
_________________________________
Dagen efter
Hannas perspektiv
Huvudet värker när jag sätter mig upp. Jag kollar mig förvirrat omkring innan jag inser att jag är hemma. Bakis delux. Balkongdörren är öppen och utanför syns Ciras stökiga hår. Jag suckar innan jag går upp. Bakis på en söndag är bättre än bakis på en måndag. Hela dagen spenderar jag i min säng. Ena sekunden jävligt bakis, andra jävligt krossad. Eller båda hela tiden faktiskt. Cira var tvungen att dra jävligt tidigt. Mamma hade kommit in med glass och choklad. Breakup mat nivet. Jag hade inte gjort annat än ätit min glass och choklad ute på balkongen. Mina syskon hade kommit in några gånger men inte mer. Nattens timmar kom sakta, men inget jag märkte. Inte direkt så att smärta sover. Varför måste det göra så ont att vara kär? Varför kan jag inte få min prins och leva lycklig i alla mina dar som i varenda jävla saga? Jag sov verkligen inget. Nu är klockan 8. Jag börjar först vid 11. Jag skulle nog behöva ögondroppar just nu. Bara gå upp och ta sig igenom dagen, det är allt.

"du är sjukanmäld idag mija" säger min pappa som kommit in.

"varför? Jag mår skitbra" säger jag trots att jag vet varför.

"mija, det är okej att inte vara okej ibland" säger han olyckligt och jag suckar djupt.

"dessutom hade du inte ens hunnit till hallen innan du brutit ihop. Och det är okej. Du får ta det lugnt idag och se hur du mår i morgon" ler han innan han stryker mig över huvudet för att sedan lämna en mjuk kyss på samma ställe. Texas som legat och sovit gnyr nyvaket innan han sätter sig upp och gäspar. Pappa skrattar till lite innan han går för att komma tillbaka med glass. Mina föräldrar är ju babes på riktigt. Chokladglass for life.

Julias perspektiv
"Jonna, vart är Hanna?" Är det första jag säger när jag slår mig ner bredvid henne på lunchen. Vi hade liksom hoppats på att kunna prata med henne. Jonna och Hanna går samma linje så dom känner varandra typ.

"hon är inte här idag, det borde väl du veta? Ni är ju grannar. Och bästa vänner" säger hon frågandes.

"det är typ därför vi letar efter henne. Vi bråkade typ igår" suckar Linnea.

"men det är inte likt Hanna att bara skita i skolan för att hon bråkar med en, i detta fallet fyra, kompisar" suckar Wilma medans hon petar lite i sin mat.

"hon är hemma för att hon inte slutat gråta efter gårdagen. Mamma och pappa vägrar låta henne gå utanför lägenheten, förmodligen för att hon bröt ihop när hon försökte" säger en trött Lucas som satt sig vid oss. Antingen brydde han sig inte om vad vi tydligen gjort mot Hanna, eller så var han irriterad men ville inte visa något.

"jaså? Låter nästan värre än Noel. Han har inte lämnat sitt sovrum sen han kom hem" säger Wilma förvånat.

"jag tror att dom behöver prata bara" ler Linnea, som om allt kommer vara som vanligt då.

"det kommer nog dröja ett tag isåfall" suckar Lucas.

"vadå?" Frågar jag oförstående. Dom kan ju göra det nu liksom.

"Hanna pratar knappt. När hon gör det så är det ytterst få ord" suckar Lucas lite småirriterat.

"skulle Hanna sluta prata?! Hon snackar ju 24/7" Utbrister Natta. Han skrattar till lite, förmodligen för att det stämmer.

"det är otroligt tyst hemma. Nästan lite läskigt faktiskt" säger han innan en kille kommer mot oss.

"jag måste gå. Ska ni försöka prata med Hanna så ta det jäääävligt lugnt, inte för att jag rekommenderar det för hon bryter ihop av att höra något som associeras med Noel eller er, men men" säger han innan han reser sig och det enda vi ser är hans otroligt vältränade ryggtavla tills han går ut.

Alla kollar på oss, låt dom kolla då || Noel FlikeDär berättelser lever. Upptäck nu