Noels perspektiv
Vi var på väg mot Ludde där dom andra var. Vi har inte träffats på så jävla länge nu det är fan sjukt. Hanna knackar försiktigt på och Mathilde i stort sätt kastar upp dörren innan hon flyger på Hanna.
"hej busunge!" Skrattar hon.
"det var så länge sen du var här nu" utbrister mathilde till svar. Någon harklar sig och vi alla tre kollar upp. Mathilde släpper snabbt Hanna som kort därefter drogs in i en kram.
"det tog dig bara 10 år att komma hit igen" flinar Rasmus när han släppt. Hanna himlar lite med ögonen och slår till honom lite lätt.
"hade du följt med din familj på semester för ett år sen hade det bara varit 9" trotsar hon. Vänta va? Var det hos Hanna Ludde var på semester för typ ett år sen?
"kommer du?" Hannas milda röst väcker mig ur mina tankar och jag tar hennes framsträckta hand och nickar.
"titta vilka som äntligen är här!" Utbrister Dante så fort vi kommer in i vardagsrummet.
"någon ville sova hellre än lämna rummet" säger jag och ger Hanna en menande blick.
"för att någon inte kunde sova inatt och höll mig vaken" suckar hon tillbaka vilket får dom andra att skratta.
"ni beter er som ett gift par" skrattar Nelly som kommer in från hallen. Hon ger mig en snabb kram innan Hanna får en lite längre.
"vem vet, det kanske vi är" ler Hanna hemlighetsfullt vilket får Linnea att sätta i halsen.
"lägg av! Inte en chans att det är sant! Vi skar oss i händerna när vi lovade varandra att vi skulle vara varandras maid of honor, jag har fan kvar ärret. Mamma var SVINSUR i typ två veckor" säger hon bestämt.
"fan också du kom på mig" skrattar Hanna och Linnea kollar nöjt på henne.
"jaha här har ni planerat hela era bröllop utan oss" suckar Wilma trots att man hör att hon skämtar.
"det är väl klart?! Kylie är blomflicka, Linnea är huvudtärna, Nelly är ringbärare och ni andra kanske får plats på gästlistan" flinar hon. Dom alla kollar kränkt på henne innan dom bryter ut i skratt.
"fast vadå skar ni er faktiskt i handen när ni lovade det?" Säger Dante när vi lugnat oss. Både Hanna och Linnea håller upp sina vänsterhänder och mycket tydligt när man tänker på det, så finns ett ärr på bådas händer.
"hur gamla var ni?" Frågar Ludde av rent intresse.
"6" svarar Linnea.
"7" instämmer Hanna. Det var alltså innan september.
"men vänta lite... då var vi fortfarande vänner" utbrister Ludde. Hanna nickar innan hon trött lutar huvudet bakåt eftersom hon sitter i mitt knä.
"var det då du sa till din mamma att du skar dig på ett papper när vi målade?" Flinar Nelly och Hanna nickar lika flinandes.
"att du ens kommer ihåg" suckar hon.
"gör inte du?" Frågar hon och Hanna kollar chockat på henne.
"så många bortförklaringar jag behövt komma på så är det fan omöjligt att hålla reda på" ler hon vilket får Wilma att sucka.
"vad jag var 7 okej?!" Utbrister Hanna som försvar vilket får oss alla att skratta.
"hallå kan vi inte typ dra till fjällen eller något när ni har jullov?" Säger Ludde efter ett tag. Nelly gick och la sig för typ en timme sen. Hanna sover typ halvt med huvudet i mitt knä men vaknar till liv när han nämner fjällen.
"ja!" Utbrister Wilma överlyckligt. Gruppens skidmissbrukare enligt tjejerna.
"hallå vi har inte hunnit snacka om er lilla trip till LA" säger Ludde allvarligt men man märker glimten av ett leende i hans ögon.
"jag smakade ananas med mjölk första gången" mumlar jag.
"du gjorde vad?" Skrattar Dante.
"vad?! Hanna äter det heeeeela tiden jag var ju tvungen. Och det var faktiskt inte så hemskt" suckar jag. Hanna lägger en trött hand i min och ler lite.
"var det allt?" Säger Ludde aningen besviket.
"sen surfade vi, eller jag, Noel inspekterade mitt rum från hörn till hörn, vi kollade på stjärnorna, jag hade en panikattack, Molly var där, Justin och jag typ storgräla redan första dagen..." börjar Hanna trött.
"stopp stopp stopp! Justin? Lät du Noel träffa Justin?! Inte ens vi har träffat den killen!" Utbrister Wilma vilket får Hanna att sucka och lägga sig ner igen.
"det var inte meningen att vi skulle träffa honom han bara va där okej? Ingen ni direkt vill träffa heller för den delen kan jag säga" Säger jag och stryker sen Hanna över håret.
"okej men vad var bäst då? Med LA liksom" ler natta sen.
"han kommer säga värmen och hon kommer säga att åka hem" flinar Ludde.
"det bästa med USA var Hannas sovrumstak" ler jag sen. Dom alla kollar förvånat på oss sen tänker Ludde efter lite.
"ja vänta, stjärnhimmel va?" Utbrister han och Hanna nickar.
"bara på natten dock. Eller, ja, när det är mörkt" ler hon till svar.
"var det hos Hanna du va i vintras?" Slänger jag ur mig. Jag har gått och tänkt på det sen Nelly var med oss till klippan första gången Hanna kom hem från USA i somras.
"eeh jaha ja. Eller asså hon var inte hemma en av veckorna och den andra vet jag faktiskt inte varför jag aldrig såg henne. Men ja, det var dit vi åkte" säger han lugnt.
"är det eran lilla hemlighet? Eller vad är det ni två jämt snackar om?" Frågar Julia nyfiket vilket gör att Hanna nervöst sätter sig upp och oroligt kollar mot Ludde. Hans leende har avtagit. Han kollar osäkert mot Hanna.
"kom igen Ludde du klarar det" säger hon tyst och ler.
"jag..." börjar han men kollar sen på Hanna och skakar på huvudet.
"kan du säga det?" Suckar han tyst och hon blir nästan ännu osäkrare.
"asså hoppa inte på honom när ni fått veta... liksom han har haft den ett tag så den är inte direkt farlig..." börjar hon och verkar försöka göra det mindre hemskt?
"haft vad?" Säger Julia spänt. Hanna kollar på Ludde som nickar mot henne. Hon tar ett djupt andetag innan hon yttrar orden.
"en tumör"
DU LÄSER
Alla kollar på oss, låt dom kolla då || Noel Flike
Fanfiction"Noel och jag var ju inget. Varför gjorde då kommentaren så jävla ont? Håller jag verkligen på att falla för honom? Fuck att jag faller för någon!". När Hanna först flyttar tillbaka till Stockholm från Kalifornien är allt som vanligt. Hon snackar a...
