Hundratjugotre- it must be true love

182 4 1
                                    

Noels perspektiv
Hannas reaktion på vilka människorna var sa allt. Justin och... Celine? Hette hon så? Hon skakar diskret på huvudet innan hon fortsätter gå. Vi kommer ner på stranden och först nu märker tjejerna några andra.

"lägg av! Drog ni med mig på dehär?!" Utbrister Hanna. Det är lite svårt att höra om hon är positivt eller negativt överraskad.

"kanske. Hela laget saknar dig. Kom igen det blir kul!" Ler Madison och Hanna skakar leendes på huvudet. Där borta satt några tjejer och killar. Förmodligen cheerleaders och fotbollsspelare.

"aa Noel det där är fotbollslaget och cheerleaderlaget" säger Hanna. Är jag kung eller vad? Nej prins faktiskt. Juste.

"vill du verkligen göra det här? Vi kan gå hem annars" viskar hon tyst.

"frågan är snarare om DU vill detta?" Viskar jag tillbaka. Hon verkar tänka efter ett tag innan hon tittar ner på sina fötter.

"jag vet inte om jag orkar... duvet" säger hon och nickar mot Celine och Justin som stog och pratade med Lucas. Va han här? Han vinkar och Hanna vinkar tillbaka. Sen kommer alla tre mot oss.

"fan fan fan fan fan" mumlar Hanna. Jag tar tag om hennes ansikte så hon måste se på mig. Hon ler lite men verkar ha ångest över att Justin är på väg hitåt.

"hehehey mina ögon är här hjärtat" säger jag menande och hon kollar på mig med ett snett leende.

"det är fine okej. Jag går inte. Blir det för mycket så drar vi hem och kollar på stjärnorna istället. Okej?" Ler jag övertygande och hon nickar. Det förut osäkra leendet byta ut mot ett säkert. Jag drar in henne i en kram och kysser henne mjukt på huvudet. Hon kollar upp på mig och möter mina läppar i en mjuk kyss.

"snälla nån ni är ju så äckligt nykära trots att det gått typ ett fkn halvår!" Utbrister Lucas vilket får Hanna att leendes dra ifrån.

"ajajaj. Avis för att Molly inte är här?" Flinar hon. Han suckar lite men ler.

"exakt sådär har jag mått varje gång vi varit här sen vi flytta" fortsätter hon.

"hej förresten" säger hon sen.

Justins perspektiv
Först såg jag verkligen inte vem det var Lucas vinkade till. Inte känner väl vi någon svarthårig tjej? Sen såg jag hennes ansikte. Hanna. Då måste den långa blonda killen vara Noel. Så hette han va? Hon verkar mumla för sig själv innan han tar ett mjukt tag om hennes ansikte. Hon ler lite nervöst mot honom trots att det snabbt byts ut mot det där fina leendet hon brukade ge mig. Han kramar om henne och lämnar mjuka kyssar på hennes huvud innan hon kollar upp och möter honom i en mjuk kyss. För 10 månader sen var det där jag. Men nu har jag Celine. Hon är helt klart den bästa. Jag märker hur hon kramar min hand lite extra hårt.

"hej!" Säger hon lugnt och Hanna ler svagt till svar. Noel säger något till Hanna på svenska innan han kysser henne på huvudet igen. Min blick går till deras hopflätade händer. Hon vill verkligen visa att hon är med honom. Lite gulligt ändå. Speciellt eftersom Hanna inte är den som visar dina känslor vanligtvis.

"vad sa han?" Viskar jag till Celine. Tur att hon är svensk.

"kom ihåg vad jag sa" viskar hon tillbaka. Vad menar han med det.

"ska vi?" Säger leah och håller fram handen åt Hanna. Hon ler och kollar på Noel innan hon säger något till honom.

"fast vi inte borde" fyllde Celine i. Noel skrattar till lite innan Hanna kysser honom på kinden och försvinner iväg med Leah.

"du vet nog vilka det där är och speciellt Celine vet nog vem du är men för säkerhets skull. Noel dethär är Celine och Justin och andra hållet" säger Lucas. Förmodligen för att försöka lätta på stämningen. Vi utbyter några stela ord innan Madison petar till Noel i sidan. Han kollar på henne och hon pekar ut på vattnet. Hanna och Leah var på väg mot en enorm våg.

"äsch det där klarar Hanna bättre än någon annan. Hon är kung på det där" säger hon när hon ser Noels oroliga ansikte.

"hur fan vågar hon detdär men inte åka båt?" Skrattar han.

"Jadu. Din tjej är ett stort mysterium" ler Madison tillbaka. Hanna och Leah har nu tagit an vågen och jag skojar inte när jag säger att den säkert är över fyra meter. Leah försöker hänga med Hannas stabilitet men trillar efter ett tag. Hanna å andra sidan står stabilt på brädan. Efter ett tag lyfter hon lite skakigt på ena benet. Hon drar ut det så hon står och håller i foten bakom huvudet.

"jävlar! Cheerleader på heltid" skrattar Leah som kommer mot oss. Hon var snabb in från vattnet.

"minst sagt" skrattar Lucas till svar. Ethan kommer fram och kramar om Leah innan han också hälsar på Noel. Efter ett tag kommer en minst sagt dyngsur Hanna tillbaka från vattnet skrattandes. Hon går mot Noels öppna armar och ler stort mot honom. Hon prutar lite med läpparna vilket får honom att skratta innan han kysser henne.

"men snälla nån! Vi är på fkn semester kan ni två ta semester från att vara nykära eller?" Suckar Lucas skrattandes.

"vadå är dom sådär? Eller är Hanna sådär kanske är rättare sagt" säger ethan förvånat. Ska inte säga något dock. Blev nästan lika förvånad.

"ja det är sjukt jobbigt" flinar Lucas.

"it must be true love" försvarar Hanna med.

"typ som de där"

Alla kollar på oss, låt dom kolla då || Noel FlikeDär berättelser lever. Upptäck nu