Hannas perspektiv
Solens strålar värmer mina ögonlock. Försiktigt gnuggar jag mina ögon lite innan jag sakta öppnar dom. Rummet är tomt. Ingen Ludde, ingen Julia... och ingen Noel. Försiktigt sätter jag ner fötterna på det kalla golvet och drar på mig Noels tröja. Trött styr jag stegen ner mot rösterna. Jag kommer in i köket och gäspar stort.
"tack för att ni väckte mig" mumlar jag.
"jag ville inte. Du hade en jobbig natt hjärtat. Vad drömde du om egentligen?" Ler Noel lätt och jag börjar genast tänka tillbaka på nattens äventyr även kallade drömmar.
"jag vet inte. Det var mörkt och kallt och... det var nästan som att vara deprimerad igen. Hela natten. Det var som all lycka bara sugits ur världen. Inget fanns. Det var bara oändligt mörker typ" suckar jag och går mot Noels öppna armar.
"va det för vi pratade om det?" Frågar han och jag skakar på huvudet.
"det händer ibland. Ingen aning varför. Det är typ som en dementorattack. Dom bara kommer från ingenstans och suger ur ens själ" ler jag.
"ät nu! Vi har planer" säger Valter bestämt. Jag kollar undrandes på killarna som sitter och flinar.
"nej! Nej när Ludde har det där flinet betyder det att jag inte gillar det!" Säger jag bestämt.
"chilla det gör du vi lovar" försvarar han med och jag nickar innan jag kollar ut genom fönstret bakom killarna. Ett leende sprids på mina läppar vilket får dom att med frågande miner vända sig om.
"du kan inte..." utbrister Ludde och jag nickar.
"jag kommer snart" ler jag och kysser Noel snabbt på kinden innan jag går mot hallen.
"är det verkligen så smart?" Ropar han från köket och jag skrattar lite.
Noels perspektiv
Hanna skrattar bara lite innan hon öppnar dörren. Kort därefter ser vi henne utanför fönstret hoppandes, överlycklig, i regnet.
"jag antar att hon alltid kommer vara 7 år" ler Ludde när han ser henne. Efter ett tag kommer hon in. Dyngsur är ju bara förnamnet.
"kom" säger hon och sträcker ut armarna som i en kram. Jag går långsamt mot henne innan jag leendes slår armarna runt henne.
"jag trodde inte att du skulle göra det" säger hon tyst.
"vatten stoppar inte kärlek. Hur många gånger har du inte varit dyngsur när jag kramat dig?" Flinar jag och hon kollar stött på mig.
"om en kille ändå kunde krama mig sådär" suckar Nelly trött.
"aldrig. Du är för liten för sånt" utbrister Ludde.
"jag är 16. Lika gammal som Julia var när hon träffa dig. Är jag för liten varför dejtar du någon som är nästan lika liten?" Säger Nelly och höjer ett ögonbryn.
"jag skoja Nellan. Men det är rätt. Hitta dig en Noel då lever du garanterat lycklig resten av ditt liv. Kolla bara på Hanna" ler Ludde och verkar menar det. Hanna ler stort innan hon kollar på mig.
"jag håller med. Hitta dig en Noel Nelly, och alla dina problem försvinner" ler hon.
"hitta någon som behandlar dig som Noel behandlar Hanna rättare sagt" skrattar Axel. Förmodligen för att jag står som ett frågetecken.
"fattar 0" erkänner jag.
"vi kanske råkade höra några få ord inatt. Inte många, men de fick oss inse hur mycket ni två älskar varandra" säger Julia tyst och Hanna tar ett extra djupt andetag.
"det är lugnt. Vi berättar inget" ler Ludde och Hanna nickar och ler lite osäkert.
"jag bara måste fråga. Är du alltid så jävla gullig Noel?" Utbrister Julia sen.
"hur menar du nu?" Frågar jag medans jag sätter mig ner.
"du var så gullig inatt. Jag trodde bara ni var klyschigt kära när ni är med oss men fan va du va... underbar" säger hon.
"fråga inte mig. Jag vet väl inte hur jag själv upplevs" försvarar jag med. Allas blickar riktas då mot Hanna som sitter på köksbänken och äter på en macka med mobilen i handen. Hon kollar upp och stannar direkt i en tugga innan hon ger oss alla en oklar blick.
"vad tror ni att jag kommer säga? Han får mig känna mig ledsen och helt jävla värdelös? Klart han är underbar. Ingen har nånsin fått mig på sånt jävla fall, kan vi byta ämne nu?" utbrister hon innan hon kollar ner i mobilen igen.
"här är någon som gärna inte delar med sig av sitt kärleksliv" flinar Wilma och Hanna ger henne en irriterad blick innan hon ler och skakar på huvudet. Hon tar ut en av sina air pods som nog ingen märkt att hon haft.
"sa du nåt?" Flinar hon. Vi alla vet att hon hörde vilket får oss att skratta. Innan hon hinner sätta in hörluren igen har jag tagit dom få stegen som behövs för att jag ska kunna ta den.
"vad lyssnar vi på egentligen?" Frågar jag när en ny låt byter ut den tidigare.
"musik?" Svarar hon och flinar lite. Hon sträcker ut armarna och delar lite på benen för att visa att jag ska ställa mig där. Jag gör som hon vill och sätter händerna på hennes midja. Hon lägger armarna på mina axlar och låter händerna leka lite med mitt hår. Hon kollar på mig och börjar tyst sjunga med.
Baby we are young and wild
Living like its all a joke
Baby we are burning bridges straight up reckless
Up in smoke
Gonna make a sacrifice
Cus I'll do anything for you
Tell me that you wont let go cus i wont let go
"I will never let go"
DU LÄSER
Alla kollar på oss, låt dom kolla då || Noel Flike
Fanfiction"Noel och jag var ju inget. Varför gjorde då kommentaren så jävla ont? Håller jag verkligen på att falla för honom? Fuck att jag faller för någon!". När Hanna först flyttar tillbaka till Stockholm från Kalifornien är allt som vanligt. Hon snackar a...
