Familiaris Academy ~ Winternight and Flareblitz

[|38|]

This was requested so I'll write another christmas chapter and then skip to the break at school. And I don't care if this is a Swedish book. I can write in whatever language I want. But... The rest will be in suedois so enjoy!

✯❄︎✯

Blackstone's jul:

✫Dålig lögnare✫

Vera skyfflade in en bit Janssons frestelse i munnen medan hon betraktade sin familj. Amber drog ett dåligt skämt för Elias och Wilma. Som konstigt nog skrattade. De borde inte ens fatta skämtet. Kim pratade med föräldrarna Annabelle och Wictor Blackstone.
En bra familj.
Vera tänkte på det Blair hade sagt i September. Hade hon verkligen blivit så mobbad? Kanske... Men hon är en sån fin människa. Det är inte ofta Vera brukade tänka så om folk eftersom hon hade extremt svårt att skaffa goda vänner när Am inte var med. Vera saknade Blair. Ja... Saknade. Vera log lite åt hur mjuk hon blivit.
Team Victory... Vi kommer bli nära vänner. Även om jag har lite issues med Zac och Peter... Ricky är schysst och George har jag inte haft tid att lära känna. Men vi kommer alla vara nästan beroende av varandra. Jag känner det på mig.
Vera stoppade in den sista biten av gratängen då hennes mobil plingade till. Hon hoppade till lite eftersom hon inte var så van. I Blackstone's hus fanns inte mycket Regjulärt utom det nödvändiga som kyl, spis, tvättmaskin och en lite trög dammsugare. Vera tog upp mobilen för att kolla sitt mess.
Ricky??

Från: Ricky🕊
Till: Vera🐱
Ehm... Hej Veronica! Ville bara kolla hur du hade det och tacka för den obyggda mekaniska svanen. Den står nu färdigbyggd i mitt rum😊
Skickat: 19:12
Läst: 19:12

Från: Vera🐱
Till: Ricky🕊
Åh! Det var så lite! Tack för örhängena! De var jättefina. Och jag har det bra😀
Skickat: 19:14
Läst: 19:15

Vera log lite och la ifrån sig telefonen.
"Vem var det?" frågade Annabelle.
"En vän," svarade Vera kort.
"Ricardo?" undrade Am.
"Ricky," rättade Vera.
"Okej då. Ricky," sa Am.
"Ja. Det var Ricky," mumlade Vera.
"Han tackade för julklappen."
Am flinade. Vera himlande med ögonen. Elias och Wilma satt tysta och betraktade tvillingarna. Kim höjde på ögonbrynet.
"Vad?" frågade Vera irriterat.
Just då plingade Ams mobil till. Hon tog upp den och skrev några korta rader.
"George," förklarade Vera.
"Nej," sa Am.
"Jo."
"Nej."
"Jo."
"Nej."
"Jo."
"Nej."
"Jag såg att det var han du messade till."
"Nej."
"Jo. Du är sån dålig lögnare Am!"
"Nej. Inte alls V."
"Jo. Jo det är du."
"Nope."
Wilma såg från den ena till den andra. Sen kollade hon på Kim.
"Varför argumenterar dem?"

❦𑁍❦

Kelly's jul:

✫Sinister!✫

När Cora hade avslutat sitt samtal med sin pojkvän sjunk hon ner i sin säng. Hon vred på sig för att kolla på det vackra skrinet med speldosan som Anton hade gett henne. Hon log och sträckte ut handen för att vrida upp den. Hon öppnade locken och den lilla ballerinan började snurra till den vackra klingande melodin. Cora var rätt säker på att det var theme songen till Romeo and Juliet. Den var otroligt vacker.

(A/N: Lyssna på den. Melodin är otroligt vacker. Speciellt som speldosa. Den har en exceptionell klang i sig.)
Cora låg i sin säng och såg upp i taket samtidigt som speldosan spelade sin vackra lilla melodi.
Hon älskade verkligen Anton. Men hon kunde fortfarande inte fatta hur hon hade förtjänar honom.
Cora suckade ljudligt. Plötsligt slogs hennes dörr upp och Chris stormade in. Hon hoppade upp i Coras säng och log.
"Hej Chris," sa Cora.
"Vem fick du speldosan av? Din pojkvän??" retades Chris.
Cora grimaserade.
"Ja."
Chris flinade.
"Jag måste få träffa honom snart!"
"Mm..."
"När? När? När??!"
"Uh.... I don't know..." skrattade Cora.
"Imorgon???"
"Eh... Kanske.... Jag antar att jag kan bjuda hit honom...." mumlade Cora.
"Verkligen?" sa Chris glatt.
"Mm..."
"Crystal, Coral! Kom ner. Vi ska välja film nu!" ropade deras mamma uppifrån.
"Vi kommer!" ropade Cora tillbaka.
Cora och Chris gick upp till sina föräldrar. Amethyst och Cave satt tillsammans i tv-rummet.
"Vilken film vill ni se?" undrade Amethyst.
"Åh åh!! Sinister!!!" utropade Chris.
"Crystal! Du är för ung för skräckfilmer," sa Amethyst.
"Men mamma! Jag fyller 12 ju!" protesterade Chris.
"Dessutom är din syster inte jätteförtjust i skräckisar," fyllde Cave in.
"Men Cora är en sån mes," muttrade Chris.
"What did you say??" sa Cora.
"Det är sant. Du klarar inte ens att se Gremlings," sa Chris.
"Du din..." varnade Cora.
"Okej. Om du nu är så modig så kan vi kolla på Sinister," log Chris ondskefullt.
Cora knep ihop läpparna. Det var sant att hon inte gillade skräckfilmer så mycket... Men hon ville inte ge Chris det nöjet.
"Visst," sa Cora och kopplade in sin IPad till tv:n så att de kunde streama Netflix.

✶✿✶

Cora satt hopkurad i sin säng. Klockan var 2 på natten och hon kunde inte sova tack vare den där dumma filmen. Hon trodde hela tiden att Chris skulle bli galen och typ köra en gräsklippare över henne eller hugga henne i tre delar levande. Varje gång en bräda i golvet knarrade ryckte den skrämda rödhåriga flickan till och trodde att det var Mr Boogie Man. Tillslut stod hon inte ut längre och ryckte åt sig mobilen. Hon bläddrade fram till Antons nummer och funderade en stund. Han sov förmodligen och hon ville inte väcka honom på grund av hennes dumma rädsla. Men när hon tillsist hörde ett ljudligt plask komma från grannens pool tryckte hon på ring. Flera signaler gick fram och Cora var påväg att avsluta samtalet då det klickade till.
"Cora?" frågade Anton nyvaket.
"Förlåt," sa Cora tyst.
"Jag ville bara höra din röst."
"Jag är här," viskade Anton ömt.
"Jag vet."
"Älskar dig."
"Och jag älskar dig."