Familiaris Academy ~ Winternight and Flareblitz

[|50|]

✫Peters Själsmagi✫

Blair slog sakta upp ögonen. Hon såg upp i ett vitt tak. Hon hade huvudvärk och hennes midja ömmade. Blair stönade högt av smärta. Men ändå försökte hon sätta sig upp.
"Miss Hunter. Jag skulle föreslå att du låg stilla kära du," sa en vis röst.
Lakastrio.
"Professorn?" sa Blair förvånat.
"Hur är det mig dig Miss Hunter?"
"Jag lever iallafall," sa Blair.
Lakastrio skrockade.
"Så sant."
"Peter?!" utropade Blair.
"Ta det lugnt Miss Hunter. Mr Lynch är på bättringsvägen men han är fortfarande medvetslös. Sunglory, Helica och Flareblitz sover just nu. Winternight vaknade för en kvart sen. Elekita undersöker honom nu."
Blair slappnade av en aning och slängde ett ögonkast på sängen till höger om henne. Där låg Peter med slutna ögon och en omlindad hand. Tur att det var vänsterhand som skadades.
"Vad hände efter att jag och Peter svimmade?" frågade Blair och rynkade pannan.
"Din väns Familiaris Sunglory och shucken Helica kom till mitt kontor kl 7 i tisdags. De berättade kortfattat att ni var skadade så jag skyndade efter dem och fann er medvetslösa. Din Familiaris Flareblitz och Sunglory berättade mer detaljerat vad som hänt. Om den Vilande Draken. När du och Mr Lynch mår bra skulle jag gärna vilja höra det från ert perspektiv."
"Självklart Professorn."
Blair log svagt.
"Men Miss Hunter. Nästa år, skulle du vilja få lära dig mer om din Stjärnföddhet? För jag har tänkt ha egna lektioner för dig, din vän Miss Serpentarian, Mr Elvero och Mr Canavan Bloss den yngre," sa Lakastrio.
Blair såg förvånat på sin rektor.
Hon är inte min vän.
"Men... Du är ju rektor. Du har väll mycket att göra."
"Visserligen har jag grejer att göra. Men där emellan dötid också. Så Miss Hunter, är du med?"
"Ja! Jag vill verkligen lära mig mer om vad jag är och vad jag kan göra," sa Blair glatt.
Lakastrio log varmt.
"Ja Miss Hunter. Jag tror det är bäst om du vilar nu. Jag ska inte störa dig."
Lakastrio reste sig och Blair sjunk tillbaka ner bland kuddarna.

✶✿✶

Nästa gång Blair slog upp ögonen betraktade Peters gyllene ögon henne. Han satt upp i sin säng med händerna i knät.
Blair satte sig mödosamt upp.
"Hur är det?" frågade han varligt.
"Jag har mått bättre. Du då?" frågade Blair och log snett.
"Ja... För att ha fått ett svärd stucket igenom mig kropp mår jag förvånansvärt bra," sa Peter.
"Elekita kan verkligen göra under."
"Glad att du kan skämta," muttrade Blair.
"Något fel?" frågade Peter.
"Näe. Det är bara allt som är fel. Livet är fel," suckade Blair upprört.
"Jag vet vad du tänker. Men vi kunde inte göra något. Eller hur?"
Blair hummade till svar men höll inte med.
De satt tysta ett tag.
"Vart är våra Familiarisar?" sa Blair plötsligt.
"Ta det lugnt. De är med Elekita. Hon ville undersöka de alla grundligt. För hon prioriterade ju oss," mumlade Peter.
"Och Helica är inte min Familiaris..."
"Hon är så gott som," muttrade Blair.
"Blair..." mumlade Peter.
Blair suckade och vände sig mot Peter. Hon stirrade.
"P... Peter....?"
"Mm. Vad är det Blair?" kom Peters svar.
"Um... Du... Du liksom... Typ... Ser ut som ett spöke......"
"Va??"
Peter såg ner på sig själv. Mycket riktigt var hans kropp genomskinligt disig.
"Vad är det som händer...?" frågade han långsamt och beskådade sina händer.
"Det måste vara din Själsmagi!" utropade Blair upphetsat.
"Min... Själsmagi...?" sa Peter och såg upp på henne.
"Försök ta glaset," beordrade Blair.
Peter sträckte sig efter glaset på bordet emellan dem men handen gick rakt igenom. Han tappade hakan av förvåning.
"Karon nämnde något om din Själsmagi förut. Jag tror du kan gå rakt igenom saker och du har X Ray vision. Det vill säga att du kan göra allt som har med X Ray att göra. Jag tror ultraviolett och infrarött ingick," sa Blair fundersamt.
"Hur får jag det att sluta då??" sa Peter och rynkade pannan.
"Ehh...."
Blair reste sig försiktigt ur sin säng och gick till Peters.
"Maka på dig."
Peter flyttade lite på sig så att den rätt spinkiga tjejen skulle få plats. Hon tog tag i hans hand. Men hon gick inte igenom som glaset hade. En pirrig känsla från handen spred sig i Peters kropp och med den känslan blev han normal igen.
"Så fysiskt kontakt med människor gör dig normal automatiskt. Du får träna på att aktivera din magi," sa Blair.
De satt tysta en stund. Blair höll fortfarande i Peters hand när han själv tog till orda.
"Blair...?"
"Mm?"
"Ehm... Asså... Jag... Jag ä...."
Då slog dörren upp. Vera rusade in även om Dominic försökte hålla tillbaka henne.
"Veronica. Ta det lite lugnt! Blair har just blivit biten av en shuck och Peter har fått ett svärd igenom sig. Du kan inte bara rusa in som om det vore som vanligt!" utropade han fast i ett lägre tonfall.
Blair började skratta.
"Ingen fara Vips. Glad att se er."
"Så Peter, vad var det du ville säga mig?"
Blair vände sig för att se frågande på Peter. Han såg bort och öppnade munnen.
"Näe det var inget viktigt. Bara att jag är glad för att du, vi, lever."
Blair nickade men rynkade pannan. Kanske hade hon hoppats på något annat...

✶✿✶

Det var en vecka kvar tills avslutningen på skolan och allt arbete var över. Den här veckan var mest en vecka då man skulle göra aktiviteter och städa samt packa.
Både Blair och Peter hade nästan läkt helt och de var uppe ur sängarna. Deras Familiarisar var också läkta.
"Blair!" ropade Vera.
"Mm?"
"Kan du några roliga tonårslekar?" skrattade Vera.
"Eh... De på min förra skola brukade köra sanning eller konka aka konsekvens," mumlade Blair.
"Åh! Något jag faktiskt känner till!" sa Vera.
"Vad har hänt med dig då? Du verkar ha förvandlats till Amber," sa Blair och såg upp mot sin vän.
Vera såg trumpet på Blair.
"Får man inte vara glad över att ens kompis lever?"
Blair himlade med ögonen.
"Jo."
"Bra. Zachary, sanning eller konka?"
Zac såg på Vera.
"Jag tänker inte ta del av det här spelet," muttrade han.
"Så konka? Okej, gå ner i spagat!"
Innan Zac han protestera började Peter skratta.
"Ja Zac. Gå ner i spagat."
Zac gav Peter en ond blick och reste på sig.

✯❄︎✯

Tror ni att Peter verkligen sa det han hade tänkt säga? Isf vad? Och tror ni Zac kom ner i spagat?😂
19k?!? Och snart 400 följare??! Wtf.
(Förlåt alla pure and innocent barn för att jag skrev whore på svenska med stora bokstäver i förra kapitlet. Ops.)
Btw. Glad Halloween!🎃🌙👻😈
//Sarilia