Familiaris Academy ~ Winternight and Flareblitz

[|49|]

✫Blod✫

"Hector nej!" skrek Blair och flög på vargen och drog bort honom från Peter.
Hector gläfste till och högg mot Blairs egen strupe. Blair rullade undan och reste sig.
"Hector! Det är är vansinne. Lyssna inte på honom!" ropade hon.
Hector fortsatte att anfalla Blair som fortsatte att vika undan. Hector anföll Blairs fot och bet hårt. Det gjorde att hon tappade balansen. Hector stod skräckinjagande ovanför Blair och högg mot henne. Vargens tänder lyckades bita tag i hennes midja. Blair skrek. Högt och förfärligt. Rubinrött blod forsade ur hennes sår. Winter och Flare förvandlade sig självmant och båda flög på Hector. Hans bett om Blair släppte med det rev bara upp såret mer. Blair kände hur det började svida under ögonlocken.
Nej. Inte nu. Det var så länge sedan jag grät. Förra året. Det var rekord. Nej inte nu.
Blair andades tungt och såg ner på allt blod.
Peter hade nu kommit på fötter men hans hand blödde väldigt mycket. Hector hade haft sönder blodkärlen i handleden.
"Jag bryr mig inte om vem du är, men du skadar inte Blair! Hör du det?!!"
"Peter... Nej..." mumlade Blair.
Peter slog sin oskadda hand i marken och den började skaka häftigt. Allt utom runt Blair började krackelera och jord sköt upp ur marken. Massa långa vassa stalagmiter stack upp mot den Vilande Draken. Snabbt teleporterade han sig bort och kom bakom Peter. Blair ropade ett tyst skrik men fick inte ut ett ljud. Pojken flinade och ett vasst svärd av is trollades fram. Han höjde det för att köra in det i Peter. Men Peter kände hans närvaro och vände snabbt på sig. Svärdet missade men kördes in i Peters sida. Peter grimaserade och backade undan.
"Om inte vargen klarar det får man väll göra det själv," fnös den Vilande Draken.
Både Blair och Peter andades häftig. Blodet blandades med den döde gripens blod. Peter tog tag i svärdet och satte eld på det. Den blodröda isen smälte under Peters svarta eld. Vattnet såg ut som elevernas eget blod.
Blair hade kommit på fötter men synen skiftade. Svarta kanter kom och gick.
Winter och Flare bet efter Hector men Helica försökte få de att sluta. Winter morrade åt henne med käftar tälta av blod. Då låste sig Hectors egna käftar om Winters strupe. Blairs varg gnydde till. Hector grävde sina tänder djupare i Winter hals så Flare fräste och bet om skuggvargens svans. Hector morrade och drev tänderna djupare.
"Åh nej du," sa Blair argt och koncentrerade sig något oändligt på att skapa ett klot av mörker.
Hon slungade klotet mot Hector som släppte Winter och åt upp klotet av mörker. Åt upp det.
Hector gläfste och såg på Blair. Sen riktade han blicken mot Peter som i princip höll på att förblöda.
Inte Peter igen!
Hector tog satts mot Peter och klorna blev längre. Peter spärrade upp ögonen och stod som fast frusen. Blair såg i hans ögon att han fick panik. Traumat som barn sköljde över honom och han kunde inte röra sig. Blair var täckt med blod och såret Hector bitit upp värkte. Men hon kunde inte bara se på. Så hon sprang mot Peter och ställde sig i vägen för honom så att Hector inte skulle skada hennes vän.
"Blair!" utropade Peter förskräckt.
Blair vände lite på huvudet och log mot Peter.
Hon vände sen blicken mot Hector med sina utfällda klor. Då. Just då när deras blickar möttes förändrades något i Hectors ögon. Han blinkade till och en svag nyans av rött syntes i hans ögon. Han gnydde till och ändrade riktning för att landa bredvid Blair. Han såg upp på sin mästare och hennes vän.
'Förlåt.'
Hector sprang till den Vilande Draken och ställde sig vid hans sida.
"Din usla jycke. Du ska lyda mig...!!"
'Archer! Sluta. Det är nog! Jag vet nu vad vi har att göra med. Deras dödsdag är inte inne ännu!'
Rösten tillhörde en kvinna. Den var mjuk som sammet men den hade något ondskefullt och obehagligt över sig.
"Men..." började pojken.
'Drake! Jag gav dig en order!'
"Okej min härskarinna."
De gröna ögonen såg på Blair och Peter.
"Ni får ursäkta mig men min härskarinna kallar. Vi ses snart igen," flinade han och försvann med Hector.
Blair stirrade på den plats Hector nyss stått.
Hennes blick blev suddigare för varje sekund. Hon hade förlorat mycket blod. Såret pulserade och blödde.
"Peter..."
"Blair?..."
"Jag tror jag... Kommer.... Svimma....."
"Jag... Med..."

✯❄︎✯

De två Rubineleverna låg medvetslösa på marken och höll på att förblöda. Winter andades svagt och Flare försökte få liv i de tre. Helica och Sun och sprungit för att hämta hjälp.
Det var så rektorn hittade dem. Lakastrio tog upp Blair i sina armar då Sun fick upp sin människa på ryggen. Helica och Flare hjälptes åt med Winter.
"Vad är det egentligen som hänt här?" frågade Lakastrio förskrämt och upprört.
'Ja du rektor. En kille som kallade sig den Vilande Draken anföll oss med en shuck. Det vill säga Helicas bror. Men han var besatt,' förklarade Sun.
När de återvände till Aris var klockan 7.
Team Victory samt några vänner kom rusandes mot rektorn.
"Vad har hänt??" frågade Vera gällt.
Blod droppade ner på golvet.
"Ta det lugnt. Jag måste få de till skolsyster Elekita," sa Lakastrio.
Eleverna flyttade motvilligt på sig men gick i släptåg efter rektorn.
"De kommer att bli bra," sa Lakastrio lugnande.

✯❄︎✯

Det är ett kapitel kvar nu (samt Epilog) och jag skulle bli jätte tacksamt om vi kunde på den här boken till 20k!❤️
(PS: SKIV INGET SOM HAR MED ORDES SLUT ATT GÖRA. FÖR DÅ ANMÄLS KOMMENTAREN AUTOMATISKT FÖR ATT DEN HAR KRÄNKANDE INNEHÅLL. SLUT PÅ SVENSKA BLIR END PÅ ENGELSKA. MEN SLUT PÅ ENGELSKA BLIR BASICALLY HORA SÅ BÅDE JAG SJÄLV OCH EN ANNAN HAR REDAN BLIVIT ANMÄLDA. WTF?😂)
//Sarilia