Mitt hemliga riktiga liv

Kapitel 42

- Taras perspektiv-
Skrik, blod, död. Allt var omkring mig. Fast i ett hav av döda kroppar. Chocken hade över svämmat mig. Allt går i slomotion. 2 armar tar tag om mig och lyfter upp mig i luften. Jag kommer tillbaka till verkligenheten. Jag skriker rätt ut. Taget om mig släpper och jag åker ner i marken med en duns. Jag vänder mig om och ser vem som håll om mig. En vampyr ligger flera meter ifrån mig och ett stort sträck i marken framför honom. Hur gick det till? Chocken tar tag i mig igen.
- Alex! Skriker jag.
Alex och Jake kommer fram till mig.
- Alex få bort henne här ifrån! Säger Jake.
Alex nickar. Han böjer sig ner och Jake hjälper mig upp på hans rygg.
- Snow Emilio och Nadia följer med er! Säger Jake.
Vi nickar och Alex springer in i skogen. Två vampyrer följer efter oss. En av vampyrerna springer bredvid oss. Alex försöker bita tag i han men misslyckas. En hand tar tag i min arm och tiden stannar. Med ett skrik, en duns och smärta i min axel, höft och huvud ligger jag på marken. Det börjar mörkna för ögonen. Det sista jag hör är hur vargar och vampyrer slåss, det sista jag luktar är eld rök. Det sista jag ser är två svarta kängor.

- Alexs perspektiv-
Jag springer in i skogen med en chockad Tara på min rygg. Två vampyrer följer efter oss. Fan. En av dem kommer upp vid min sida. Jag försöker bita tag i han men varje gång misslyckas jag. Ett skrik hörs från Tara och det blir lättare på min ryggen. Jag tvärstannar och vänder mig om. Några meter ifrån mig ligger Tara orörlig på marken. De två vampryrerna går mot henne. Jag morrar. De vänder sig mot mig och ler. Plötsligt hoppar Snow och Emilio fram mellan träden. Snow hoppar på en men slungas in i ett träd. Nadia kommer fram springandes och skjuter eld mot han och råkar tända eld på en buske. Emilio slåss för fullt mot den andra. Jag hjälper Emilio att få ner vampyren medans Snow och Nadia får ner den andra. Jag förvandlar mig snabbt tillbaka till människa och springer fram till Tara. Jag sätter mig på knä och lägger en hand på hennes axel. Emilio, Snow och Nadia kommer fram till oss.
- Hon lever men hon är avsvimmad, säger jag lågt.
- Vi måste få henne här ifrån, säger Emilio.
Jag lyfter upp henne i min famn. Emilio och Snow har förvandlat sig till vargar igen. Jag hoppar upp på Emilio och Nadia hjälper mig att få upp Tara i min famn innan hon hoppar upp på Snow.
- Vart ska vi? Frågar jag.
- Jag vet men ni kommer inte gilla det, säger Snow.
Ingen av oss svarar utan låter bara Snow visa vägen. Ingen av oss vet vart eller hur det kommer sluta.

Dada! Kapitel 42......oj oj oj! Detta kapitel skulle komma ut igår men det tog hundra år att skriva det. Det bara ghhaaa! Jag fick inte till det! Jobbigt! Men vissa kapitel tar det 10 min att skriva medans andra kan ta flera timmar upptill flera dar att skriva och det hände nu. Ni kanske märker det när ni läser. Hehe. Aja. Hoppas ni tyckte om det i alla fall. Glöm inte att kommentera vad ni tycker och tänker. Så ses vi nästa. Psst! Något roligt kommer att komma snart!
Puss på er😘
Läs
Rösta
Kommentera
And
Enjoy💞
// trollit121