Han som avvisade mig

Tvillingar

Angelicas POV

"Angel. Jag ska bort en stund och ordna med invigningen till de nya medlemmarna." säger Alex och pussar mig på huvudet. Vi sitter i vårat rum och kollar på Indiana Jones. Första filmen igen. Jag vet, jag är en nörd på den filmen.

"Måste du?" muttrar jag och kollar bönande på honom. Jag vill inte bli ensam. Jag är så ledsen efter igår. Min bästa vän, eller trodde jag iallafall, sa vad hon tyckte om mig. Jag ska inte ljuga, det gör ont. Det gör så fruktansvärt ont i mig. Alex är den enda jag vill ha här hos mig.

"Ja, jag måste. Sam kommer hit om det tag." säger han och jag lyser genast upp. Gud vad jag har saknat henne. Jag har inte träffat henne på två dagar och jag nästan dör av saknad.

"Är du säker?" frågar jag och ler brett mot Alex och han skrockar. Jag skjuter ut ur sängen och skyndar mig till duschen.

-

"Linn! Herregud vad jag har saknat dig!"  skriker Sam och kramar om mig. Jag skrattar och kramar om henne. Jag hör Isak och Alex prata men jag bryr mig inte. Sam är här och hon kan trösta mig. Jag vet inte varför jag är så fäst vid henne, kanske är det för att hon var med och upplevde allt jag var med om hos Erik eller att hon bara är en bra kompis.

"Vi går nu, min prinsessa. " säger Alex och pussar mig på huvudet och jag fnissar. Alex och Isak går ut ur huset och jag hör Alex ropa på Anton. Jag har inte sett honom sen igår. Jag tar Sams hand och drar ut henne ur huset och börjar gå mot Kate. Eftersom jag inte gick dit igår så måste jag gå dit. Jag har kräkt flera gånger och haft ont i ryggen.

"Vart ska vi?" frågar Sam och jag kollar på henne och suckar. "Kate. Hon är ehm.. sjuksköterska." säger jag och Sam nickar långsamt men jag ser oron i hennes ögon.

"Jag har spytt och haft ont i ryggen och Alex är orolig. Jag måste kolla om det är något där inne." jag viskar det sista och Sams min blir till glädje.

"Du tror att du är gravid?" utbrister hon och jag trycker min hand mot hennes mun och ser mig omkring.

"Sccch! Inte så högt!" väser jag och suckar lättat när jag inte ser någon som kan ha hört. Jag tar bort min hand ifrån hennes mun och tar hennes hand och drar henne snabbt till Kate.

"Hej där, Angel. Vad kan jag göra för dig?" säger Kate när hon får syn på oss. Hon släpper in oss till 'sjukhuset'.

"Hej Kate. Jag behöver lite hjälp. Jag har haft ont i ryggen och spytt väldigt mycket." säger jag och Kate hmmar. Hon visar in oss i ett rum och ber mig att sätta mig på sängen. Sam sätter sig på en stol bredvid sängen och tar tag i min hand. Kate tar fram en stetoskop och börjar lyssna på mitt hjärta.

"Hur länge har du haft ont i ryggen?" frågar hon och jag tänker efter.

"Två dagar." säger jag och Kate nickar.

"Så det var två dagar sen du började kräkas?" frågar hon och jag nickar. Kate hmmar och jag kollar nervöst på Sam.

"Jag kommer snart." säger Kate och går ut ur rummet. Vart ska hon? Är det något som är fel?

Sam och jag sitter tysta när Kate kommer in i rummet och hon har med sig en maskin. Hon ställer maskinen vid sängen och kopplar in den i väggen och hon sätter på sig plast handskar. Jag rynkar pannan av förvirring och kollar på Sam. Hon ler mot mig och nickar mot Kate.

"Jag vill att du ska lägga dig ner nu så jag får smörja det här gelé över din mage men jag varnar dig, det är kallt." säger Kate och jag nickar men piper chockat till när gelén träffar min mage. Det är kallt!