Dark beauty

N I G H T E E N || peterus

Med försiktiga steg leder Louis in mig i balrummet. Dom stora diamant kronorna lyser livligt i taket, och kronljusen som står utplacerade längs med väggen flammar varmt. Vampyrerna som dansar stannar till när Louis kliver in i rummet, dom följer honom respektfullt med blicken. Han är deras ledare, jag förstår att dom ser upp till honom men den här uppmärksamheten börjar bli en aning jobbig. Jag tittar obekvämt ner i golvet.

"Chin up girl. You are beautiful" Viskar Louis. Hans arm är ihopkrokad med min och jag har ingen plan på att släppa den.

"Promise me to not leave me" Säger jag och flyttar mig närmare Louis. Han flyttar sin arm till min midja istället.

"I promise"

Jag tittar upp och ser Ashton lite längre bort. Han skiner upp i ett stort leende när han ser mig. Jag likaså. Det tar inte lång tid innan han är framme vid mig.

"Kylie wow you are beautiful" Säger Ashton. Louis släpper motvilligt min midja och jag kramar om min vän.

"I'm so glad to see you" mumlar jag mot hans nacke.

"Me too, really. We need to do something soon Kylie. I miss you and your stupid thoughts" Skrattar Ashton fram. Fortfarande kan jag känna dom alla vampyrernas blickar i min rygg. Här står jag, den svaga och ömtåliga människan och pratar med två av vampyrvärldens ledare.

"I need to go now but save a dance for me" Säger Ashton. Louis ger mig en desperat blick att jag ska säga nej.

"Yeah of course" Säger jag med ett svagt leende. Ashton nickar nöjt innan han går tillbaka mot sina vänner.

Louis kopplar ihop sin hand med min och den andra placerar han i min midja och vi börjar dansa.

"You are mine Kylie" mumlar Louis. Jag skrattar till.

"Only yours"

I ett balrum fullt med vampyrer är jag ensam människa. Men Louis närhet får mig att känna mig så säker. Fridfullt dansar vi fram. Men det fridfulla avbryts när Harry kommer fram och knackar Louis på axeln. Ashton står tätt bakom honom. Dom utbyter några snabba ord som jag inte kan urskilja innan Louis tittar på mig.

"I need to leave you for one second. I will just have a little speach. Are you okay with that? Otherwise I can stay here with you-" Säger Louis nervöst men jag avbryter honom.

"I'm fine Louis. Go and do your thing" Skrattar jag nervöst fram och kollar mig oroligt omkring.

"I love you sweetheart" Säger han och kysser mig innan han lämnar mig ensam.

Det tar inte lång tid innan han ställer sig i den stora trappan i mitten av rummet tillsammans med Harry och Ashton. Louis har en mikrofon i handen och han ser inte ett dugg nervös ut över att stå framför så pass många individer. Alla som är samlade i balrummet följer dom respektfullt med blicken. Vampyrerna har respekt för dom.

"Some of you may know, that we have a new leader" Säger Louis med en röst som jag aldrig har hört förut. Den är bestämd och jag förstår varför alla har sådan respekt för honom. Han låter som en riktig ledare. "But for you who don't. Ashton Irwin have taked over Cameron Wilders place."

Ashton harklar sig innan han börjar prata i mikrofonen. Men jag hör inte ett ord av han säger. Mitt fokus ligger på Louis. Han har sett något bland den stora folksamligen. Något som skrämmer honom. Resten av vampyrerna kanske inte märker det på honom, men jag som känner honom ser det, jag ser rädslan i hans ögon. Snabbt greppar han tog om Harrys arm. Han viskar några snabba ord till honom och snart är rädslan synlig även i hans ögon. Deras blick faller över till mig och innan jag hinner reagera är dom framme vid mig.

"Come on Kylie, we need to leave, now." Säger Louis stressat. Harry tittar oroligt omkring oss och rädslan börjar krypa fram inom mig. Louis tar tag om min hand.

"Why?" Frågar jag oförståendes.

"I will tell you, but now we need to get you out of here" Viskar Louis i mitt öra. Och jag gör som han säger. Vi springer. Ut genom balrummet, ut i mörkret, genom parkeringen, mellan dom höga husen.

"Why are we running?!" Skriker jag irriterat. Louis stannar tvärt och vänder sig om så att han ser mig.

"Peterus is here. He is dangerous. For you, even for me!" Skriker han.

När han sagt dom orden läggs en stor hand på Harrys axel och han faller förlamad ner på marken, kort därefter Louis också. En svart siluett kliver ut ur skogan. Hans isblåa ögon lyser tydligt i mörkret. Jag har aldrig sett honom förut men något i mig vet att det är Peterus. Något inom mig skriker av rädsla. Hans vita spetsiga tänder avslöjar att han är en vampyr, men något annat magiskt hänger också över honom.

"Be like snow, beautiful but cold"

"Oh so you don't think I'm beautiful?" Säger jag och försöker lugna mina rädda hjärtslag som jag är fullt medveten om att han tydligt kan höra. Peterus skrockar lågt.

"You are more than beautiful my love. But you live in a dangerous world when you are around Louis. Aren't you scared?" Viskar Peterus och går ett varv runt mig.

"I guess I'm good at being cold" Säger jag och rycker lätt på axlarna.

"I need to say you really are" Det blir tyst mellan oss och det enda som syns i det dunkla ljuset ute är den mörka konturerna av Louis och Harrys kropp som ligger livlösa på marken. Peterus isblåa lysande ögon skådar mig nyfiket.

"What have you done to them?" Frågar jag och rädslan i min röst går inte att undvika.

"Don't worry honey. They are just paralyzed, they can hear us and see us. You see I'm a witch too. Cool huh?" Skryter Peterus och en svag eldflamma flyger upp ur hans hand. Jag svarar inte, jag har fullt upp med att försöka kontrollera mina hjärtslag. Han kommer närmare mig och nu står han så nära mig att jag kan se honom i det svaga ljuset från gatlyktan.

"You are aware of that I can kill Louis? And you are aware of that he has breaked one of the rules? Beacuse he is in a relationship with you, and you, you are a human" Säger Peterus och placerar en hand på min kind. Hans beröring får kyla att forsa genom min kropp och jag flämtar till an rädsla.

"I'm aware of that. But if you want to kill him, I will damn sure look after so you are dead too after this night" Fräser jag. Peterus skrattar till. Den här gången ett högt skratt som ekar mellan husen.

"I get it why all boys are falling in front of your feets. You really are like snow, beautiful but cold. Louis should really feel honored to be with you. And since I like you I will let you two lovebirds have your relationship, and maybe I even change that rule. But one thing you should be damn sure about is that I will watch after you." Allvaret i hans isblåa ögon får mina stadiga hjärtslag att börja hoppa tusen gånger snabbare. Och med tanke på hans snea flin hör han mitt rädda hjärta.

"I like you, I really do. I would love you as a vampire. That would be a damn cool vampire" Säger Peterus drömmandes och vänder ryggen mot mig.

"Don't you know that I have been a vampire before?" Frågar jag svävandes. Han vänder sig snabbt om så att hans isblåa lysande ögon borrar in i mina.

"Of course I know. But you weren't this strong then. Something have happened recantly who has changed you. And I know what. Maybe it has something to do with Luke" Säger Peterus och ler snett. Återigen blir jag stum. Han har följt mig, han har sett det mesta som har hänt i mitt liv.

Låga hostingar hörs från Harry och Louis och jag förstår att snart är dom kapabla till att röra sig igen.

"Well I should probably leave" Säger Peterus och stoppar ner händerna i sina fickor. Han vänder sig med ryggen mot mig och börjar gå tillbaka mot balen. Han kliver över dom två halvvakna kropparna innan han stannar igen.

"Your blood smells so fucking good. You schould be glad I didn't take a bite" Säger Peterus. "Remember, be like snow, beautiful but cold" Säger han, fortfarande med ryggen mot mig innan han försvinner utom sikte.