Dark beauty

F O U R T Y

Detta kapitel är skrivet på mobil då min dator inte funkar. Därför kan det finnas stavfel och det är inte heller så välskrivet. Men här har ni iaf ett kapitel.
************************************Klänningen som Louis valt ut till mig är perfekt. Den sitter tight runt min kropp utan att avslöja för mycket. Den slutar strax under mina knän och har små, välplacerade detaljer utmed midjan. urringningen är alldeles lagom.

Jag släpper den sista hår slingan ur locktången och drar fingrarna några gånger genom håret så att det hamnar löst över mina axlar. Några snabba drag över mina ögonfransar med mascaran får mina ögon att se piggare ut.

Dörren glider upp och Louis kliver in. han svävar med blicken över det stökiga rummet innan den fastnar på mig som står framför spegeln.

Han har en kavaj som sitter tight runt hans muskulösa kropp. Händerna är nergrävda i fickorna på kostymbyxorna och håret är noga kammat på hans huvud.

Han går över till soffan där han sätter sig ner och lägger det vänstra benet över det högra. Han har ett whiskey glad i handen och det plingar högt från glaset när Louis nervöst slår med sitt högra pekfinger mot glaset där en silvrig ring sitter.

"Why are you drinking?" Frågar jag och vänder mig om i spegeln så jag ser honom.

"Because i'm gonna meet my mother soon" muttrar han och slår undan blicken.

Han är nervös. han är nervös inför att träffa sin egna mamma. Jag var inte nervös för några minuter sedan men nu är jag det.

Louis slår helt plötsligt ner glaset i bordet. så hårt att jag hoppar till och tror nästan för en sekund att glaset kommer gå sönder. Louis lägger märke till min reaktion och kliar sig nervöst i nacken.

"I'm sorry Kylie. I'm just nervous" mumlar Louis skamset. Jag vill fråga honom varför han är så nervös men då han verkar väldigt instabil i humöret låter jag det vara.

Istället fortsätter jag bara försöka få upp dragkedjan i ryggen. Men det är förgäves.

"Let me help you" Louis kommer över till mig och drar smidigt upp dragkedjan. Han möter min blick genom spegeln och jag ler svagt mot honom vilket får hans ögon att glittra till av förundran. Han drar undan håret från min hals och pussar den lätt.
"You look perfect. Your curves are damn sexy in that dress" Säger Louis och skådar min kropp I den tighta klänningen som han valt ut.

Han drar med handen längs med mina lår, uppöver höften och sedan omedvetet över min mage. Jag skakar löst på huvudet och kliver bort från Louis famn. Han tittar förvånat på mig innan han förstår att jag flyttade på mig för att han drog med handen över magen, där det växte ett litet barn för bara några veckor sedan. Louis och mitt barn. Nu vill han att jag ska bära på ett nytt.

"We need to talk about this. You need to tell me who hurted you and our baby!" Säger Louis frustrerat och fastnar med blicken på mig där jag står på andra sidan rummet.

"I can't" viskar jag. En ensam, frustrerad och ångerfull tår rinner nerför min kind.

Louis står stumt kvar på andra sidan rummet. Han tittar på mig. hans rädda och svaga flickvän.

"I'm sorry Kylie. You can tell me when you feel for it" viskar Louis och ångrar snabbt sitt lilla utbrott. "I love you" avslutar han med.

"Why are we so Dressed up?" Frågar jag svävandes efter en stunds tystnad. Jag stoppar ner fötterna i dom höga stilletklackarna vilka Louis valt ut. Han fnyser till och får ett snett flin på läpparna.

"My mom is very... Special" Säger han och ser ut att försvinna bort i tankarna. "and speaking of that, she really wants me to do good in life so I kind of have told her this is our house" Säger han och kliar sig nervöst i nacken. Jag skrattar till. Jag lyfter blicken och ser att han är fullt allvarlig.

"Oh" Säger jag skamset.

"She is already here So you know" säger Louis och tittat återigen ut över rummet. Mina underkläder, smink, smycken. Allt ligger utspritt.

"Then why are you still up here?" Frågar jag och sätter i dom små örhängena i mina öron. Louis möter snabbt min blick.

"I want her to meet us togheter" säger Louis fullt allvarligt.

Jag får ett svagt leende på mina läppar när Louis placerar sina stora händer
På min midja.

"You are beautiful, and I love you." viskar Louis och placerar en hårslinga bakom mitt öra innan han kysser mig.

"Are you ready to meet my mother?" Säger Louis. Jag ser hur nervös han är.

Han har förberett så mycket inför detta och jag börjar bli riktigt nervös inför att träffa hans mamma. Om han var nervös för att träffa henne såklart jag är det också. Han lägger en stadig arm över min midja och leder mig ut för rummet. Han drar en nervös hand genom sitt välkammade hår när vi kliver nerför trappan. Nere i hallen möts jag av en kvinna i medelåldern. Hennes hår är uppsatt i en vacker uppsättning. Den röda klänningen sitter vackert på hennes kropp och hon får rynkor vid ögonen när hon ler stort mot sin son.

"Mother" Säger Louis respektfull och armen runt min midja försvinner när han kliver fram mot den vackra kvinnan och ger henne en kram. Jag har aldrig sett Louis ha sådan respekt som han har nu.

"My son"

"And you, you must be lovely kathyline" säger kvinnan och tar ett steg närmare mig. Jag tittar snabbt mot Louis när jag inser att han har berättat hela mitt namn för henne.

"Yes that's me ma'm" Säger jag och ler artigt mot kvinnan som skådar mig noga.

"Louis have told me so much about you" säger hon och borrar fast sin blick i mig. En kall ilning går genom min kropp men Louis är snabb att ställa sig mellan mig & hans mor och ilningen försvinner.
"You protect her. Right my son?" Säger hon när jag står där med blicken mot Louis rygg.

"Yes i do mother. She is my everything and i don't want anything bad to happen to her"

Kvinnan som Louis har sådan respekt för skrattar lågt. Hon lägger sin arm på Louis överarm och han flyttar sig åt sidan så att hon ser mig. Hon har ett flin på hennes läppar. Något som liknar hämnd.

"Is Peterus aware of your relationship" säger hon och rynkar lätt på näsan med blicken fast i mig.

"Yes he is Madame" säger jag.

Fortfarande står jag på lika ställe. Jag förstår nu varför Louis är rädd för att göra henne besviken. Hon är pedant, det är hon. Men hon är också redo att skada mig, jag känner det.

Hon lyfter på ögonbrynen en aning i chock. Louis lägger återigen en skyddande arm om min midja och jag get honom ett tacksamt leende.

"Oh so you have met him Kathyline?" Frågar hon med lätt rynkad näsa. Jag gillar inte sättet hon uttalar mitt namn.

"Yes I have. And please call me Kylie" säger jag men i slutet av meningen fräser jag mer.

"You arent scared?" Säger hon och kliver ett steg närmare mig.

"No. I have Louis, he makes me feel safe" förklarar jag. Hon flyttar sin spända blick till Louis en snabbis innan hon vänder sig om och börjar gå mot köket.

"Just so you know Kathyline. It's dangerous to not be afraid of Pete" säger hon äcklat innan hon försvinner bakom ett hörn.

"Don't look into her eyes. She can see everything about you. Everything tjat has happen in your life. That's her speciality." Viskar Louis och lämnar mig i hallen. Antagligen för att hitta sin mamma. Varför finns det så mycket jag inte vet om Louis? Nu har hans mamma en specialitet också?