Sjutton år, trettiotvå dagar och blind.

0.4

Mika

"Asså fy fan vad gross", säger Karin och jag hör hur hon gör ett fejkat kräkljud.

Killarna kan vara glada att jag inte kan se dem, i det fallet hade de nämligen haft varsin bultande blåtira i ansiktet just nu.

"Lattetjejen!" ropar någon bakom mig. Åh nej. Vad vill han nu då? Om det är det där om tröjan igen så, hell no. Jag snurrar runt ett halvt varv.

"Lattekillen!" säger jag ironiskt.

"Jag har ett namn", svarar han irriterat.

"Har jag med", snäser jag tyst, men tillräckligt högt så att han kan höra det.

"Vad heter du då?" Jag hör någon av tjejerna sucka irriterat. Jag är nära att göra detsamma, men låter bli och svarar på hans fråga istället.

"Mika."

Cornelia kramar tag i min arm. "Vill du att vi ska gå? För i så fall..."

"Nej, jag klarar mig", avbryter jag henne. "Det är lugnt." Jag kniper ihop munnen och fäster blicken framför mig. Kommer på att han förmodligen är längre än mig också, så därför vrider jag huvudet en aning uppåt.

"Så Mika.. ehm, jag är ledsen för det jag sa igår. Liksom jag visste inte..." Ber han om ursäkt? Oj. Verkligen?

"Ursäkten godtages, antar jag", svarar jag nonchalant, som om jag har mycket viktigare saker för mig än att stå här med honom. Vilket jag också har. Typ som att fundera över ifall klockor och urverk har ett liv. Det verkar hemskt långtråkigt att stå där och bara ticka och ticka.

"Det var väl ingen ursäkt direkt..." Han låter lite stressad. Som om han precis förstört sitt rykte med att vara hövlig.

"Inte? För jag tyckte precis att det lät som en", svarar jag. Tjejerna fnissar.

Hör. Jag har en armé av tjejer som inte rår för att de gillar badboys som du. Jag kan få dem att stalka dig dag som natt.

Kul Mika, kul...

Fast jag kan inte låta bli att skratta till av tanken. Jag är rätt så rolig ändå.

"Vad är det som är så jävla kul?" Okej, Wincent har alltså inte lika kul som jag. Det var ju synd för honom. Inte min förlust.

"Ja inte är det du i alla fall", säger jag och jag hör hur de bakom mig kämpar med att kväva en fnissattack.

De tystnar strax. Jag känner varför. Notera känner. Han har nämligen lagt en hand på min axel. Den är varm.

"Min. Bil. Efter. Skolan", säger han skarpt och överdrivet långsamt. Hallå! Jag är blind, inte icke-svensktalande.

"Vinröd Jaguar". Hans varma andedräkt fläktar mot mitt ansikte innan han släpper greppet om min axel. Jag hör hans tunga steg röra sig bort från mig.

"Och du tror att jag kan se var den står nånstans?"

Han stannar mitt i stegen. Jag kan förstås inte veta säkert eftersom jag tekniskt sett inte ser honom, men jag antar det eftersom han började gå och sedan plötsligt stannade.

"Parkeringen då. Du hittar la dit." Jag tycker att han låter som en oengagerad reseledare. Vill han att jag ska komma eller inte?

"Och om jag inte känner för att träffa dig i din bil?" Han hinner inte svara.

"Eh Wincent, du får ursäkta min kompis", säger Stella och förmodligen vickar hon sådär lite speciellt på ögonfransarna, så som bara hon kan i killars närvaro. De drar iväg med mig. Sedan bryter kriget ut.

"Vad fan sa du sååå för!?" hörs Felice, alldeles skräckslagen. Varför är hon det? Jorden gick liksom inte under.

"Han kan faktiskt göra något som jag anser perverst", säger jag lugnt.

"Ameh, är en kyss perverst?" Nej Felice, lilla. Men det finns något som kallas sex. Ofrivilligt sex. Alltså våldtäkt.

Enligt mig är i och för sig även en hand på ett lår i klassen sexualbrott. Fast reglerna har ju blivit högre sedan jag förlorat synen. Antar att en kyss kan räknas dit också. Speciellt en med honom. Euw.

"Nästan", svarar jag. "Men ni kan vara lugna, jag vill inte ha något med honom att göra." Det är faktiskt inte mitt fel att Stella är så obsessed över Tobbe att hon glömde bort min synolycka och därför släppte mig utan koppel i korridoren med en rykande lattemugg från Espresso House, så att jag spillde ut innehållet över skolans badboy.

(Såg förstås inte om det var just en "Espresso House"-mugg, men jag antar det. Stella är beroende av företaget.)

Tjejerna ger ifrån sig ännu ett "ameh"-ljud.

"Varför var du så uppkäftig mot honom då!" utbrister Karin.

"Because he deserved it! Vad annars?" säger jag aningen irriterat. De själva kunde ju ha hjälpt mig, om jag nu var så sjukt dålig på att hantera situationen. Om jag får säga det själv så tycker jag faktiskt att jag var riktigt duktig.

Tjejerna går aningen upprörda iväg till sina skåp lite längre bort, och jag står kvar tillsammans med Cornelia, som inte sagt ett ord sedan "vill du att vi ska gå". Hon harklar sig en aning och lägger sin hand på min axel.

"Så du ska inte träffa honom?" Jag skakar på huvudet.

"Nope."

"Han gillar dig säkert."

Jag gör en förvånad min ut i ingenstans. Det är sjukt irriterande att inte veta hur jag ser ut eller ifall jag överhuvudtaget har riktat blicken på någon.

"Nej? Han är en badboy. En player. Allt är bara ett löjligt spel för honom", säger jag. "Och det är bara patetiskt att acceptera den dumma, jävla sexistiska normen som säger att 'han är bara elak mot dig för att han gillar dig'. Det är fel. Han är bara en idiot."

"Ja förlåt, du har rätt i det", säger hon men låter ändå fundersam.

"Du tycker att han är snygg, eller hur?" säger jag irriterat. Hon skrattar till lite.

"Han såg inte dålig ut ska jag erkänna, men jag har redan en flickvän." Flickvän, det var oväntat.

"Jag är bi", säger hon, som om hon läst mina tankar. Jag nickar. Jag har inget problem med det. Faktum är att jag själv funderat på att bli lesbisk ibland, så att jag kan slippa alla idioter till killar. Typ Wincent.

Cornelia klappar mig på axeln igen.

"Jag menar bara att du fortfarande inte kan veta hur han är", säger hon. "Jag kände en person som var lik honom till sättet. Senare visade det sig att hen bara använde allt det där hårda och aviga som en sköld."

"Vadå? Som om hen bar på något djupare?" Jag skrattar till. "Du tror Wincent är likadan? Låter som en typisk tonårsfilm tycker jag. Badboyen blir kär i en vanlig tjej som lockar fram det ljusa ur honom."

"Du kanske ska höra vad han har att säga bara?" Diggin' for something deeper, ugh, lägg av.

"Står du på min sida eller hans?" frågar jag bara och hon skrattar.