gudarna på Västerbron [n.f]

27

A/N: Som sagt var, jag vet typ inget om ishockey men jag vet däremot att systemet för hur man spelar inte ser ut som det i den här fanficen. Förlåt alla hockeyfans!! Hoppas ni vill läsa ändå<3

Morgondagen efter vaknade jag av min mobils välkända och mycket ogillande alarmsignal. Oftast när jag hörde den brukade jag grymta till och öppna ögonen så pass mycket så att jag kunde snooza klockan och sedan återgå nästan ostört till min dvala. Men denna gången var det annorlunda. Inte bara för att jag sov med två andra tjejer, utan också för att jag hade längtat till denna dag (även om det kanske inte hade märkts så mycket förgående kväll). Så det var faktiskt en gnutta glädjande att få vakna upp av mitt alarm en lördagsmorgon klockan kvart i åtta.

Jag famlade i mörkret efter min mobiltelefon som låg någonstans på nattygsbordet bredvid mig, och när jag väl hade fått av alarmet var även Frida och Märtha vakna. Tur, tänkte jag. Hade varit jobbigt att behöva väcka någon, med risk för att den personen hade blivit pissur.

"Godmorgoon!", sa Frida muntert till oss. Det hördes att hon var glad över att dagens datum äntligen hade fallit sig in tillsist.

"Morgon!", svarade jag tillbaka och drog av mig täcket. Borta från Märthas hörn hördes ett lågt och grymtande ljud som kunde tolkas som ett godmorgon.

Hotellrummets svala luft träffade mina ben när jag reste mig upp. Jag kände hur huden knottrade till sig och efter att ha stapplat in på toaletten kunde jag även se gåshuden som hade bildats och spridit ut sig.
  En stund efter att jag hade gått på toa och tvättat mina händer, var det dags att byta om. Eftersom vi ändå skulle värma upp inför matchen en liten stund på land och sedan is, tog jag på mig bekväma träningskläder redan nu. Dagens outfit bestod av ett par svarta löparthights och en långärmad tröja från ett märke jag inte riktigt hade koll på. När alla var färdiga och fixade och vi gick ner till bottenvåningen på hotellet för att äta frukost, noterade jag att även Märtha och Frida också hade tänkt likadant när det kom till utstyrsel.

Vi var lite sena, vilket märktes när vi kom fram till lobbyn där laget skulle samlas. Peter gav oss en lång och sträng blick, varpå vi mumlade förlåt, innan han tog till orda. Jag hade trott att vi skulle ha ett stort möte här nu innan frukost med tanke på hans reaktion på vår sena ankomst, men det enda han sa var att "Samling fem över halv nio i lobbyn sen för avfärd till ishall. Nu äter vi.".

Vi var runt tjugo tjejer som strömmade in i den lilla restaurangen som fanns bakom våra tränare, vi hade faktiskt ytterligare en med oss som inte sa så mycket, vilket skapade köer. I väntan på att det skulle få bli min tur att ta utav det nybakade brödet, iakttog jag utsmyckningen hotellets personal hade inrett med. Även om det var lite litet här inne, var det mycket fint. De stora, rektangulära fönstren som stod uppradade en efter en på restaurangens ena sida, pryddes utav gröna gardiner. Jag kunde nästan slå vad om att när solen väl gick upp fylldes rummet utav dess sken, och fick känslan av att det hade blivit större i storlek.
  På träborden, som alla var i samma form och storlek, hade någon placerat ut krukor i metall med stenar och växter i. Över dem hängde i sin tur slingrande gröna växter där de långa bladen försiktigt svajade pågrund av luftkonditioneringen, och jag misstänkte att det var samma art som fanns inne på toaletten på vårt rum. Hela det här hotellet var inte inrett i bara en stil som vaggade in en i en ljuv hemtrevlig känsla, utan också något som en modern tonårstjej hade visioner om att få sitt rum att se ut– massa växter och ett tydligt ljust och fräscht färgschema.

Någon puffade till mig löst på armen bakifrån och jag fokuserade lite omtumlad min blick på personen som hade gjort det. Det var Frida, som tydligt tittade menande först på mig och sedan på bröden några meter fram. Åh, jag hade helt missat att kön framför mig hade försvunnit. Jag log lite ursäktandes mot henne, innan jag tog tag i en vit tallrik som låg överst i högen på bordet och la upp två frallor på måfå.