gudarna på Västerbron [n.f]

33

"Så ja, det var typ det som hände.", avslutade jag med.

Frida tittade skeptiskt på mig och jag visste att hon egentligen ville använda varje medel som krävdes för att få mig att tala sanning. Om det nu så handlade om att slå till mig hårt i ansiktet.
  Jag hade nyss berättat det som hade hänt från det att jag lämnat klubben tills det att jag kom tillbaka till hotellet. Inte särskilt detaljerat om du hade frågat mig, men ur Fridas perspektiv var det många luckor som jag hade hoppat över. Luckor så som att jag hade sovit i samma säng som Noel Flike. En hel natt. Detaljer så som att han smakade vin när man kysste honom och att kyssarna varade så länge att man nästan blev lite yr av syrebrist. Eller det faktum att hans mustasch var precis så sträv som jag hade fantiserat om.

Kanske undvek jag att berätta allt det där för henne för att jag inte ens var säker själv på att det hade hänt. Ärlig talat kändes det som en väldigt levande dröm, och om någon hade argumenterat emot mig och sagt att "Ja Ester, du drömde allt" hade jag bara hållit med. Därför satt jag nu istället och undvek Fridas genomträngande blickar från andra sidan rummet genom att låtsats att jag höll på med något mycket viktigt på min telefon. När jag efter ett tag vågade mig på att snegla mot henne över mobilens kant, såg jag att hon hade gett upp sitt stirrande. Skönt.

Efter att jag hade vaknat upp hos Noel och upptäckt att jag hade drömt så underligt, hade egentligen inte något speciellt hänt. Hans familj var inte hemma, för tydligen så bodde killen jag kysst fortfarande hemma, så vi hade i lugn och ro suttit ute i det fina lilla marmorköket och ätit frukost. Till min stora lättnad hade han faktiskt haft ganska många ätbara veganska produkter hemma. Bland annat ett jättegott bröd som jag hade brett med överdrivet mycket jordnötssmör. Den var borta efter bara några få tuggor. Noel själv klunkade i sig vattenglas efter vattenglas. Sannolikt på grund av att han var lite bakfull, men jag hade ändå valt att reta honom lite för det.

"Hur många gånger planerar du att gå på toa idag egentligen?" Jag hade avfyrat ett leende mot honom och höjt skämtsamt på ögonbrynen.

Han hade hade genast dragit drog åt sig handen som var på väg att höja vattenglaset i hans hand till läpparna. "Det är bara bra att dricka vatten...", mumlade han lite skyldigt.

Jag hade skrattat åt honom och han hade fått ett sånt där riktigt stort leende på läpparna. Eftersom köksbordet vi hade suttit vid var väldigt litet och vi bara hade någon meter mellan oss kunde han utan hinder luta sig fram och stjäla en puss ifrån mig. När jag chockat ryggade undan var det han som hade skrattat.

Frukosten hade passerat och klockan måste ha varit runt halv elva när jag tillslut lämnade lägenheten och åkte tillbaka till hotellet. Det var då jag hade träffat Frida i vårt rum och berättat nästan hela historien för henne. Märtha hade jag inte sett en skymt av, och jag hade valt att inte fråga om var hon var heller. Just nu kändes hon som en främling för mig. Hon hade betett sig så underligt den senaste tiden, och det faktum att hon inte ens visste något om mig och Noel kändes bara så konstigt. Jag menade, var det inte meningen att hon skulle vara nyfiken?

Frustrerat drog jag handen genom håret och lutade mig tillbaka ner mot madrassen. Min vikt på sängen fick fjädrarna att dra ihop sig lite mjukt, vilket resulterade i att sängen studsade upp och ner en kort stund. Jag låg där ett tag på sängen och bara stirrade upp i taket. I mitt huvud skjöt jag undan tankarna på min bästa vän och räknade istället upp sakerna som hade hänt på det föregående dygnet om och om igen. För varje avslutad räkning nöp jag mig själv för att kolla så att jag verkligen inte drömde. Men nej, det verkade jag inte göra. Att jag hade spelat semifinal i ishockey, gjort mål, fått en liten hjärnskakning, gått på klubb, träffat Noel, blivit kysst av Noel och promenerat längs med Västerbron var ingen dröm. Min nästan nakna kropp sovandes intill hans nästan nakna kropp var ingen dröm, trots att det kändes som det.