LOVERBOY 2

Kapitel 2

Professorn har pratat i drygt 2 timmar nu och jag tittar konstant på klockan för att få tiden att gå fortare. Dagen har gått långsamt och det hjälper inte att fredagar är min längsta skoldag. Ikväll var min dejt med Adam. Vi hade bestämt att han skulle hämta mig vid mitt studentrum klockan 8 på kvällen och att vi skulle äta middag. Vart vet jag inte men jag var hur som helst exalterad att komma ut och äta något annat än färdigsallad och cafeteriamat. När lektionen äntligen var slut gick jag mot studentrummet. Jag var helt slut och såg fram emot att bara ta det lugnt innan Adam skulle komma. Väl vid studenrummet hängde jag av mig jackan för att sedan slänga mig på sängen.

"Jobbig dag?" Jag ser på Hanna som sitter i sin säng med datorn i knät.

"Skojar du eller? Min professor slutar aldrig prata" Jag suckar.

"Är du taggad för din dejt ikväll?" Hanna höjer ögonbrynen mot mig och skrattar. Jag himlar med ögonen och kastar en av mina kuddar på henne.

"När ska du prata om Adam, Hanna? Först igår och sen nu" Jag ser på henne och hon kastar tillbaka kudden.

"Ja men du är ju den ända som faktiskt kan träffa en kille här. Dave bor ju så långt bort så det enda jag får se av honom är på min telefon"

"Jag tror att du får se tillräckligt även via din telefon" jag skrattar och nu är det hennes tur att slänga en av sina kuddar på mig. Jag kan inte hålla mig för skratt vilket bara göra Hanna mer irriterad.

"Jag hatar dig" säger hon när hon sätter sig på mig säng. Jag slutar inte skratta och tillslut instämmer hon.

"Nu får du titta på den här nya serien med mig" säger hon och tar sin dator från sin säng. Hon sätter den mellan oss och en serie från 90 talet börjar rulla.

-----------------------------------------------------------------

Plötsligt knackar det på dörren till rummet och både jag och Hanna rycker till. Jag går mot dörren och öppnar för att se Adam där. Han ler när han får syn på mig och jag gör detsamma. Han är riktigt snygg med ett par kostymbyxor och vad som ser ut som en vit skjorta under den tjocka jackan.

"Hej" säger han och jag börjar genast att rodna.

"Hej"

"Hej, jag är Hanna" säger Hanna som smygit fram bredvid mig.

"Hej, Adam" säger Adam och skakar Hannas hand.

"Ska vi gå?" Frågar han och jag nickar. Jag tar på mig min jacka och följer med honom. När vi kommer ut från byggnaden slår kylan mot oss och jag är glad att jag tog på mig kostymbyxor och inte kjol eller klänning. Snön singlar ner för marken och det skapar en mysig och romantisk atmosfär i mörkret. Det enda som lyser upp gatorna är de gamla gatlyktorna och strålkastarna från bilar som kör förbi oss.

"Så vart ska vi äta?" Frågar jag och ser på honom. Han ler finurligt.

"Jag tänkte italienskt"

"Det blir perfekt" säger jag och ler.

Det tar inte lång tid förrens vi korsar vägen och går in på en liten bakgata Ovanför ingången till vad jag antar är resturangen hänger en skylt med den italienska flaggan. Genom fönstret synns små bord med levande ljus och klassiskt rutiga dukar. Jag blir allt mer exalterad och ler tacksamot mot Adam när han öppnar dörren. När vi kommer in kan vi se fåtalet par som sitter vid de små borden men i övrigt är resturangen ganska tom. Jag skulle anta att det är för att den ligger en aning avskilt.

"Har ni bokat bord?" En man med italiensk brytning kommer mot oss. Han har mörkt lockigt hår och en mustasch.

"Ja, Adam Miller" säger Adam och mannen börjar leta i en lista och nickar tillslut. Han tar fram två menyer och vi får följa efter honom genom den lilla lokalen. Tillslut pekar han på ett bord som jag och Adam sätter oss vid. Han räcker oss sedan menyerna.