LOVERBOY 2

Kapitel 28

Den lilla fotbollsplanen i närheten av mellanstadiet Charlie går på är full med barn och föräldrar. Jag håller Xander i handen i väntan på mina föräldrar. Dom borde vara här, det gäller bara att lokalisera dom.

"Ni kom!" hör jag mammas röst säga och både jag och Xander vänder oss om. Där står mamma och pappa i blåa kläder, vilket råkar vara färgen som Charlie har på sin matchtröja. Jag kramar om både mamma och pappa och Xander likaså.

"Jag köpte varsin keps till er när jag fick reda på att ni skulle komma" säger mamma och tar fram två blåa kepsar ur sin handväska. Jag skrattar åt tanken på att mamma har blivit en fotbollsmorsa åt Charlie. Jag minns hur hon var när jag och Jacob höll på med olika sporter. Nu är det Charlies tur att utstå mamma som hans största supporter. Jag sätter på mig kepsen och Xander likaså, skillnaden är bara att han sätter på sig sin bakochfram. Något han vet jag tycker är otroligt hett. Han ger mig ett litet flin när jag studerar honom i kepsen, mycket väl medveten om vad han gjort.

Jag, mamma, pappa och Xander tar plats på bänkarna intill fotbollsplanen. Många andra föräldrar är även de klädda i lagets färger och jag blir en aning lättad över att vi inte behöver sticka ut allt för mycket.

"Där är han!" säger mamma och pekar ut mot planen där spelarna har börjat ta plats för avspark. Jag ser mot hållet hon pekar och mycket riktigt kan jag se Charlie i sina matchtkläder, redo att spela fotboll.

"Gud vad gullig han här" säger jag suckar.

"Säg inte det till honom bara, han vill vara "cool" nu" säger pappa och jag skrattar.

Matchen drar igång bara några sekunder senare och jag blir snabbt fokuserad på spelet. För en person som aldrig riktigt varit intresserad av fotboll så är det något helt annat att se sin lillebror spela. Jag ser på hur han springer, passar och varje liten sak han gör blir jag bara mer och mer stolt. Han är så duktig att mitt hjärta smälter och när han gör mål applåderar jag så mycket att mina händer tillslut gör ont. När matchen är slut springer alla föräldrar ut på planen för att krama om sina barn. Jag gör likadant och skyndar fram till Charlie.

"Hej killen" säger jag och kramar om honom hårt.

"Hej" säger han och kramar mig.

"Du var så så så duktig! Och du gjorde till och med mål" säger jag och han nickar med ett stort leende på läpparna.

"Det var så coolt!" Säger han och vi alla skrattar. Tillslut drar han bort från mig och tar emot kramar från både mamma och pappa.

"Vad tyckte du?" Frågar Charlie och ser upp på Xander.

"Jag tyckte du var världsbäst. Du får börja spela med Ronaldo snart" säger han och Charlie nickar instämmande.

"Kan vi inte åka hem så jag får spela med Xander i trädgården!?" Frågar Charlie och mamma klappar honom på huvudet.

"Såklart vi kan" säger hon och vi beger oss mot bilarna för att åka hem.

Hela eftermiddagen spenderar vi utomhus. Xander och Charlie spelar fotboll i timmar och Xander lär honom fintar och skott. Jag är imponerad över hur Xander kan det när han spelar amerikansk fotboll. Men det skulle inte förvåna mig om det visade sig att han har talang för alla sporter. Mamma tar fram nybakade bullar och saft i värmen och jag sitter på altanen och ser på Xander och Charlie. Mitt hjärta håller på att explodera och en del av mig kan inte vänta tills det där är Xander och vårt gemensamma barn.

När det tillslut börjar närma sig kväll beger jag och Xander oss tillbaka till hotellet för att gå ut och äta på restaurang. På vägen hem har han hintat om någon överraskning och otålig som jag är vill jag veta nu. Men Xander är som vanligt hemlighetsfull och avslöjar ingenting.