Kapitel 25

943 18 4
                                    

"Ha ett underbart lov nu, läs gärna något kapitel i kursboken under ledigheten. Jag vet att säkert ingen av er kommer göra det, men se det som ett sätt att ligga ett steg före i kursen!" Säger proffessor Marylin när klockan slår 2 på fredagseftermiddagen. Jag hinmlar lätt med ögonen åt hennes kommentar. De här typiskt henne att poängtera att man även kan plugga när man ska vara ledig. Jag planerar dock inte att öppna kursboken nu när det Äntligen vårlov och jag äntligen ska få åka och träffa Xander igen. Trots att vi bara varit från varandra en vecka så känns det som en evighet. Alla face-time samtal har bara fått mig att sakna honom ännu mer. Det är sånna gånger jag tänker på de par som har distansförhållande utan att se varandra på flera månader. Jag vet med mig själv att jag aldrig hade klarat det. Tänk vilken mardröm att vara utan Xander så länge...

—————————————————————————————————————————————————
Xanders perspektiv

Jag sitter i bilen på väg till flygplatsen. Idag regnar det, och inte så lite heller. Det praktiskt taget öser ner och jag får köra 30 km saktare än hastighetsbegränsningen för att inte riskera att sladda eller krocka med någon. Men jag antar att det är skönt med omväxling. De senaste veckorna har solen skinit konstant, och de har ofta varit för varmt för att ens gå utomhus. Jag ler för mig själv när jag föreställer mig Julias reaktion till dagens väder. Hon pratar alltid om hur mycket det regnar i Seattle och hur skönt det ska bli att flytta tillbaka till Florida. När jag kommer fram till flygplatsen är det smockat med folk. Förmodligen på grund av vårlovet. Överallt är det människor med gigantiska resväskor, solhattar men även några med skidor.

Jag ser mig omkring efter Julia men på grund av alla människor ser jag ingenting. Hon borde ju komma nu, hennes flyg landade ju för ungefär en timme sedan.

"Hej främling" hör jag någon säga bakom mig och när jag vänder mig om står hon där. Jag ler och kramar om henne. Jag känner hennes parfym, den som jag älskar så mycket och hela jag blir alldeles varm.

"Jag såg inte ens att du kom, jag försökte kolla efter dig men kunde inte se någonting" säger jag när vi släppt kramen.

"Jag vet, jag stod själv och försökte se efter dig. Det är så sjukt mycket folk här" säger hon och jag nickar.

"Hur gick flygresan?" Frågar jag och håller om henne.

"Bra, förutom att jag fick någon äcklig gryta till lunch så jag har knapp ätit någonting" säger hon och rynkar på näsan. Jag skrattar.

"Då åker vi och äter något direkt" säger jag.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Maten på Sandys är fantastisk. Det är ett litet ställe inte allt för långt bort från campus. Det är mysigt och tack vare att det ligger på en avskild gata är det inte så många som hittat hit. Här har jag spenderat många timmar med att plugga. Det blir så när man har en högljudd rumskamrat och när det finns ett ställe som serverar gratis påfyllning med kaffe.

"Så ikväll är det en visning och imorgon är det två visningar, sen kan vi göra vad vi vill" säger jag och tar en tugga av min hamburgare.

"Åh var det den där med stora fönster!?" frågar hon entusiastiskt och jag nickar.

"Den var ju jättefin, jag hade kunnat köpa den direkt" säger hon och jag skrattar.

"Det har du ju sagt om de 5 senaste lägenheterna. Hade du faktiskt fullföljt det hade vi nästan haft en lägenhet för varje veckodag" säger jag och hon skrattar.

LOVERBOY 2Where stories live. Discover now