Kapitel 17

989 21 7
                                    

"Så, hur var resan? Var födelsedagsfirandet så jobbigt som du trodde det skulle vara?" jag sitter med datorn i knät när Hanna kommer tillbaka till studentrummet efter sin tenta. Som tur är har jag endast en kort föreläsning på fredagen och kan nu fokusera på att komma ikapp med alla läxor och all läsning.

"Det var bra" säger jag och Hanna ser menande på mig och det är tydligt att hon vill att jag ska fortsätta berätta.

"Födelsedagskalaset var väl mer en samling av mamma och pappas kompisar och sedan visade jag Adam runt" säger jag och får en klump i magen av att säga Adams namn. Allt hände så fort igår, från det att jag gjort slut med Adam till att jag pratade i telefon med Xander i flera timmar.

"Åhhh vad tyckte Adam? Gillade han det?" Frågar hon och ser exalterad ut. Jag känner direkt att det inte är lönt att fortsätta prata om Adam som om inget har hänt och jag gör mig beredd på att berätta för henne om mig och Xander.

"Det typ hände en grej när jag var hemma..." säger jag och ser osäkert på henne.

"Okej..." börjar hon och den exalterade min hon hade förut har bytts ut mot osäkerhet.

"Jag typ.... ungefär kysste Xander" säger jag och Hanna spärrar upp ögonen. Hon gapar och jag försöker hålla mig ifrån skratt när jag ser hennes min.

"Du... och Xander" säger hon och jag nickar.

"Men... vad hände med Adam?" Säger hon och ser fortfarande lika chockad ut.

"När han hämtade upp mig från flygplatsen igår och vi kom till hans lägenhet så... så gjorde jag slut med honom" säger jag och hon nickar eftertänksamt.

"Så... vad... vad händer nu?" Frågar hon.

"Jag pratade med Xander igår och jag berättade att jag gjort slut med Adam. Vi pratade ganska länge efter det men vi har inte kommit fram till något om oss" säger jag och hon nickar igen.

"Men jag fattar inte... du verkade gilla Adam" säger hon och jag biter mig i läppen. Jag antar att det är av skuld. I en drömvärld hade jag aldrig velat behandla Adam som jag gjorde igår. Jag hade aldrig varit otrogen mot honom och jag hade inte velat göra slut med honom så direkt som jag gjorde. Jag tror den simpla anledningen till mitt agerande är för att jag hade känslor för Xander och jag ville inte dra ut på Adams lidande.

"Jag vet... Jag tror bara att jag insåg när vi kysstes hur mycket känslor jag faktiskt har för honom. Jag trodde det var som med ett "vanligt ex" att det är känsligt att vara i dens närhet osv. men uppenbarligen inte" säger jag och hon nickar för vad som känns som 50:onde gången idag.

"Hanna, säg något" säger jag och ser på henne. Jag hade förväntat mig mer av en reaktion från henne.

"Julia, ska jag vara helt ärlig är jag inte så förvånad" säger hon och jag ser frågandes på henne.

"Jag menar, jag visste någonstans att du hade känslor kvar för honom på sättet du reagerade när han var i närheten. Sen trodde jag att du var påväg att glömma honom när du var mer involverad med Adam men jag trodde väl alltid någonstans att ni skulle bli tillsammans igen" säger hon och jag sitter tyst och tänker igenom det hon nyss sagt.

"Så... du är inte det minsta överraskad" frågar jag och hon skakar lätt på huvudet.

"Jag visste hur mycket känslor ni hade för varandra och jag hoppades väl också på att ni någonstans skulle bli tillsammans igen" säger hon och jag ler. I det ögonblicket börjar min dator låta och jag vänder mig om och ser en förfrågan om FaceTime-samtal, med ingen mindre än Xander. Jag ler stort och skyndar mig att svara.

LOVERBOY 2Opowieści tętniące życiem. Odkryj je teraz