Bad habits ✔

pulsen sänker mer och mer

(Martinus POV)
Fy fan vad hemskt. Det förklarar ganska mycket...
-Jag beklagar, det var inte rätt att det skulle hända, du förtjänar bättre.
-Det finns inget man kan göra
-Nej men du kan försöka påverka framtiden
-Hur exakt?
-Öppna upp dig, kasta bort Oskar, bli vänner med människor och jobba med ditt cigarett beroende, och självskadebeteendet
-Varför dumpa Oskar?
-Jag vet att många blåmärken är från din pappa men jag kunde nästan räkna ut det själv att Oskar slår dig och gör nästan exakt samma sak
-Det var inte meningen att någon skulle få reda på det....Vem vet mer?
-Ingen, jag är bara bra på att upptäcka saker
-Okej, jag gör det...Men du måste lova att stå vid min sida hela tiden. Han kommer inte bli glad
-Jag lovar
-Tack
-Säg inte tack, jag hade gjort detta även om du fortfarande hade hatat mig
-Jag har haft fel hela tiden
-Va?
-Jag tror att jag har en riktig vän..
-Vem?
-Du
Hon log försiktigt och jag log också.
-Det har du, jag kommer aldrig släppa dig

(Melanies POV)
Jag kände en varm känsla som invadera kroppen när han yttrat de orden. Jag sträckte mig över och kramade han igen.
Någon gick upp för trappan och nyfiket släppte vi kramen och kollade ut. Där stod en arg Marcus stirrandes på oss.
-Ni glömde inte någon vid skolan va?!
-Nej tror inte det
-ASSÅ PÅ RIKTIGT DET REGNAR OCH JAG HAR VÄNTAT PÅ ER TVÅ MEN NI HADE JU GÅTT FÖR LÄNGE SEDAN HÖRDE JAG
-Martinus du sa ju att han slutade senare!
Martinus kunde inte hålla sig från att garva, så det var de han gjorde. Jag kunde inte heller hålla mig nu så båda garvade sittandes på badrumsgolvet.
Marcus kollade surt på oss och gick ifrån.
Vi kollade på varandra och våra skratt sluta.
Ögonkontakt är det värsta jag vet men....Men nu var den fantastisk.
Jag bröt kontakten och ställde mig upp.
-Jag måste hem
-Va?! Varför?!!
-Jag måste hämta mina kläder, jag kan inte ha andras kläder på mig
-Men då följer jag med
-Tack
Vi ställde oss upp och gick hem till mig. Dörren var öppen och på golvet låg pappa medvetslös. Han andades knappt.
-MARTINUS RING AMBULANSEN
-Är du säker Melanie? Allt detta kan vara över om du låter han vara
-RING AMBULANSEN, ÄR DU DUM I HUVUDET?
-Okej då
-Hej, vi har en medvetslös man vid Elvflata 44
Det gick några sekunder och sedan så la han på.
Mina tårar rann och snart hade vi två ambulans män inne i lägenheten.
-Namn?
-Peter Magnussen
-Och ditt??
-Melanie Magnussen
-Okej, följer båda med?
-Nej! Bara jag
Var jag snabb med att svara
-Okej, då får vi skynda oss för pulsen sänker mer och mer