Bad habits ✔

-Melanie, kan vi prata?

(Martinus POV)
Jag sprang snabbt upp till Melanie och krama om henne. Hennes tårar rann och det kändes som om hennes luftrör var blockerade.
-Äslkling andas så tar vi dig till sjukhuset direkt
Hon svarade mig inte utan fortsatte att kolla ner och kippa efter andan.
-Älskling snälla svara
-Svara snälla
-ÄLSKLING!
-VAD MARTINUS?
Skrek hon till mig medans hon kollade mig rakt in i ögonen.
-Varför är du sån?
-VARFÖR JAG ÄR SÅN? VARFÖR JAG KNAPPT KAN ANDAS? VARFÖR JAG GRÅTER? JO MARTINUS DET ÄR FÖR ATT JAG BLEV SKÄREN MED EN STOR KNIV SOM BILDADE ETT STORT FUCKING SÅR, JÄVLIGT DJUPT OCKSÅ. SEN BLEV JAG VÅLDTAGEN FRAMFÖR MIN POJKVÄN SOM VAR TVUNGEN ATT KOLLA PÅ. SEN VAR JAG TVUNGEN ATT SE NÄR DEN PERSONEN JAG ÄLDKAR MEST GJORDE SEX JACK I SIN EGNA ARM OCH SEDAN SÅ FICK JAG REDA PÅ ATT DU VÅLDTAGIT EN TJEJ?! OCH DU UNDRAR VARFÖR JAG ÄR SÅN?!!
-Vi ska till akuten nu
Jag tog på mig byxor och en hoodie innan jag bar upp henne med endast en av mina hoodies på.
Jag satte hon där nere på golvet medans jag tog på mig skorna och tog med henne ut sedan. För att sedan springa hela vägen till akuten.
-Hej Ehm vi behöver akut vård, hon har ett stort, djupt, avlångt jack från ankeln till låret.
-Får jag se på det
-Visst
Hon från disken kom fram till oss och kolade på hennes ben.
-Det kommer behöva sys så följ med mig.
Kvinnan gick in i ett rum och la någon slags bedövnings salva samt något som skulle få Melanie att somna på innan hon börja sy.
När hon var klar så tacka vi henne och hon gick. Jag bar upp den sovande Melanie och gick hela vägen hem. När vi var hemma så la jag ner henne i sängen och bäddade ner henne. Sedan la jag mig bredvid henne och somnade.

(Melanies POV)
Jag vaknade av en smärta i mitt ben.
Långsamt öppnade jag ögonen och insåg att Martinus ansikte bara låg några millimeter från mig. Jag kände ilska blandat med orolighet flöda i min kropp. Försiktigt så drog jag bort tröjärmen och kolla på underarmen. Det fanns sex jack och torkat blod runt dem. Jag drog försiktigt mitt finger över dem och kände hur en enstaka tår föll ner. Jag ställde mig upp och smärtan blev värre men jag kunde gå, även om det var genom att halta som jag kom framåt. Jag gick försiktigt ner och tog fram en macka innan jag satt mig vid teven.
Jag hörde att någon gick ner för trappan och in i teverummet kom Martinus och kollade bedjande på mig.
-Melanie, kan vi prata?