Har du varit ute!?

389 14 2
                                    


(Martinus POV)
-Melanie, säg vad det är som händer
Hon satt lika tyst som innan på min säng. Den enda skillnaden nu var att Marcus också var här och försökte få henne att prata.
-Melanie, sockertopp snälla säg vad det är som händer
Hon var helt stum, inte ett enda ord kom ur hennes mun..
-Melanie du måste berätta vad som händer, det ingår i en relation..Kommer du ihåg? Vi berättar allt till varandra annars kommer detta inte funka
Hennes ögon vattnades mer nu
Marcus kollade lite irriterat på mig innan han krama om henne.
-Okej, förlåt men vad är det?
-Melanie du behöver inte stressa fram det
-Men jag måste säga det..
Sa hon lågt
-Okej, vad är det då?
-Pappa...
Vi var fortsatt tysta..
-Pappa har satt mig i ett sjukhus för dem som mår psykiskt dåligt..På den värsta nivån. Det betyder att jag kommer vara in låst i ett rum med en säng och typ en garderob och inget mer....Jag ska vara där tills dem märker att jag mår "bättre" men problemet är att jag precis börjat må bra och om jag går in dit kommer jag bli helt galen och må ännu dåligare och då kommer jag aldrig därifrån och det vet pappa om.
-Vänta..Va?
Hacka jag fram
-Hur länge har du vetat om det här?
Frågade Marcus lugnt
-Fick reda på det en vecka sedan
-VARFÖR HAR DU INTE SAGT NÅGOT
-Ni två har ju bara brytt er om er själva och totalt ignorerat mig, visst är det enkelt att berätta då?
-För-
-Sen så har ni ju inte heller märkt att alkoholen är tillbaka, jag och Oskar har "löst" det. Min depression är tillbaka samt ångesten...Mina gamla vänner cigaretterna är också på ett jävla besök och dem förväntar sig inte att lämna någon gång snart. Rakbladen är hittade och jag vill ta självmord igen..
-Har du varit ute!?
-Det kan man lugnt säga

Bad habits ✔Where stories live. Discover now