Bad habits ✔

jag är trött på ditt spel

(Melanies POV)
Jag öppna skolporten och skulle precis ropa på Adam men helt plötsligt blev jag bortdragen bakifrån in i städskrubben.
-Ursäkta?!
Personen tände lampan och det var ingen mindre än Martinus.
-Okej slå mig och sen gå jag orkar verkligen inte mer
Han kollade på mig utan att göra något.
-Hallå? Ska du bara stå där?
Han svara inte utan fortsatte att kolla på mig
-Okej men då går jag ut
Jag ryckte tag i dörrhandtaget men hann inte långt innan jag blev stoppad.
-Gå inte
-Men gör något då
Han gjorde inget ennu en gång utan stirra bara.
-Men herregud nu går jag innan jag kommer försent till lektionen
Irriterat öppna jag dörren och med bestämda steg gick jag till klassrummet. Jag satte mig på min plats.
-Förlåt för att jag är sen
-Det gör inget men du måste gå och hämta dina böcker
-Juste, förlåt
-Skynda dig bara Melanie
Jag ställde mig upp igen och gick ut ur klassrummet fram till mitt skåp. Jag öppna det och rota runt efter böckerna. Från ingenstans kände jag någon som andades lugnt på min nacke. Jag vände mig om och direkt så kände jag någons läppar mot mina. Personen släppte ifrån och den personen var Martinus. Jag stod bara still i chock men kom snabbt tillbaka till verkligheten.
-Vad fan gör du?
-Melanie-
-Snälla bestäm dig!? Först skriker du på mig, sen slår du mig och sen så har du tjejer hemma och hånglar upp dem och sedan vem vet vad ni gör?! Och nu så kommer du och kysser mig Martinus?! Snälla jag är trött på ditt spel? Kan du bara bestämma dig? Jag är verkligen ledsen för det jag gjorde men bara för det tillåter jag dig inte göra såhär med min hjärna.
När jag sagt det så vände jag mig om och stängde mitt skåp innan jag storma iväg från han in i klassrummet.