Är du säker?

354 11 1
                                    


(Melanies POV)
-Hejdå
-Hejdå och undvik han ni får inte vara med varandra
-mm
Argt gick jag ut ur huset och nu var jag påväg in i skolbyggnaden.
Ingen speciell märkvärdig blick lades på mig.
Tillslut så såg jag Martinus ryggtavla.
-Martinus!
Han vände sig om och kollade ledsamt mot mig innan han vände sig till Marcus och Adam igen.
Mitt glada leende släpptes och segt gick jag till mitt skåp och lämna det jag inte skulle ha samt hämta det jag skulle ha.

Dagen var slut och alla i klassen var påväg hem. Jag såg Martinus ryggtavla lämna byggnaden. Snabbt sprang jag efter och stoppa han. Överraskat kollade han på mig.
-Du får inte lyssna på mamma snälla, jag behöver dig Martinus och vi har inte officiellt sagt att vi har gjort slut
-Melanie jag vill inte förstöra mer för dig
-förstöra för mig? Jag har ju förstört för dig, mamma tror att du har gjort mig så som jag är
-Är du säker?
-Ja jag skulle riskera allt för dig...
-Och jag för dig
Han log mot mig innan han sträckte sig fram för en kyss.

_____
ASSÅ FÖRLÅT FÖR ALLA DESSA KORTA KAPITEL!!
Har så mycket i skolan plus livet bakom det (ahha) iallafall jag är verkligen ledsen :(

Bad habits ✔Where stories live. Discover now