Dantes perspektiv
Jag slår långsamt upp ögonen, vart är jag? Jag skymtar ett sminkbord? En säng som inte är min och vanligtvis brukar jag alltid dra för gardinerna, men nu lyser solen rakt in i rummet.
Ännu en fråga, vart fan är jag? Plötsligt slås dörren upp och in kliver, Chanel? Vad hon här? Eller ett svar på en fråga, hon bor ju här. Jag är ju i hennes rum!
" Ehh hej" säger jag lite osäkert och kliar mig i håret. " Hej" är det hon svarar och börjar leta efter något i sin garderob. " Kom" säger jag och kollar seriöst på henne samtidigt som jag sätter mig upp i sängen. " Nej" ??? Eh okej, vad har hänt? Så jävla mycket frågor. Istället för att fråga reser jag mig upp ut sängen, känner huvudvärken på direkten, och kramar om henne bakifrån. " Har det hänt något?" Säger jag och lutar huvudet mot hennes axel. Vanligtvis hade hon vänt sig om mot mig men nej.
Istället får jag det här " Dante du strulade med en annan tjej" är det ända hon säger och tar bort mina armar runt om hennes mage. Hon går mot sängen och börjar direkt att bädda den, men jag står kvar som ett frågetecken. " Va" säger jag och lyfter lite frågades på mina händer, jag får endast ett "hmm" som svar, ännu ett frågetecken.
" Kan du utveckla jag fattar ingenting?" Säger jag förvirrande, med en lite väl skarp ton som inte alls var mening. " Vad spelar det för roll, du strulade med en annan tjej" är det ända hon säger, jag går istället för att svara mot sängen och slår mig ner så att jag avbryter hennes bäddning. " Du inser nu va att du erkänner dina känslor för mig" säger jag med ett litet litet flin på läpparna och tar hennes hand för att leka lite med hennes fingrar. När jag precis yttrat orden ser jag en nyans rödare på hennes kinder där hon står framför mig. Ett svagt leende tar plats på hennes läppar men suddas bort fort då jag antar att hon försöker "leka svår".
" Nej" svarar hon kallt och börjar försöka bädda sängen igen men lyckas inte såväl när jag sitter i vägen.
" Dina lögner suger" säger jag, och tänker det cringe ordet standard. Men ännu mer cringe att jag tänker cringe. Hon ser ut att tänka, för plötsligt stannar hon till i sina rörelser och kollar ner mot sängen. " Okejj Dante Lindhe, ja, jag fucking gillar dig okej. Och jag vet att du inte gör samma sak så snälla gå nu" säger hon så att jag knappt förstår orden hon precis yttrat. Stressat börjar hon klia sig i ögonen och slänger inte ens en blick på mig.
Utan att säga något ställer jag mig istället framför henne, tar bort hennes händerna som är placerade i hennes ansikte och försöker söka ögonkontakten jag aldrig får. Men till slut tvingas hon kolla upp i mina ögon.
" Jag skulle aldrig strula med någon med flit, jag var full och jag vet att det inte är en förklaring men tyvärr går inte förr tiden att ändra på. Inget mer hände, så vi släpper allt det bakom oss och" säger jag och inser fort att ögonkontakten är borta.
" Hey" säger jag och för tumme under hennes haka, så hon vänder huvudet mot mig igen. " Jag gillar visst dig" säger jag och för våra ansikten allt närmare varann. Men innan våra läppar kraschar ihop slås dörren upp, och in kommer en flåsig kille, men stannar lika fort upp som han kom in
" Eh, oj förlåt" säger han och ger Chanel ett hånflin, som i sin tur endast himlar med ögonen. När han stängt igen dörren igen vänder jag mig om mot henne igen. Så vi står ansikte mot ansikte.
" Fattar du att jag gillar dig eller?" Säger jag och omfamnar hennes ena hand igen. " Mm" svarar hon och börjar pilla med mina fingerar, men möter inte min blick utan är fast med den på våra händer.
" Bra, hejdå" säger jag, kysser henne på kinden och lämnar huset för dagen.
Chanels perspektiv
Inte ens ett tack för att han fick sova hos mig, trotts att han var stup full och strula med en annan tjej?
Men ändå erkände jag mina känslor. Bra Nell. Men han sa ju samma sak tillbaka så jag ser inget dåligt i det hela. Endast ett ' tack för jag fick sova här ' hade suttit fint, men sluta nu. Ni båda erkände att ni gillar varandra så sluta tänka så mycket...
Mina tankar snurrar som en virvel i mitt huvud, samtidigt som jag släpper ut en stor suck tänker jag att jag ska fortsätta byta sängkläder på sängen. Men när jag inser att Dante sov i den kastade jag mig i den, kramade om en av kuddarna som luktade alldeles för mycket Dante. Var han tvungen att gå? Om jag kanske inte var en surkäring kanske han stannat? Fan, )ag måste snacka med någon.
