T O L V

2.5K 36 9
                                    


                    Corres perspektiv

När jag kommer fram till espresso housen i Östermalm gallerian ser jag ingen Nell.
Ytligare 10 minuter går så jag får väll la slänga iväg ett sms.

Jag: 12:10
Här snart?
Nell: 12:11
Bakom dig

Och med den meningen vänder jag mig om och ser ingen mindre än lilla Nell gåendes mot mig.

" Tja snygging" säger jag och öppnar upp armarna för att ge min bästavän en kram.
" Skulle inte påstå att en dag som denna att jag ser snygg ut men tack" säger hon och jag kollar chokat på henne, då hon ser skit bra ut. Hennes blonda hår ligger platt längst den svarta hoodien som luktar väldigt mycket god herrparfym, luvan ligger på huvudet och matchar snyggt med ett par snygga ljusa bootcut jeans.
" Tog du hela Emils parfym på dig av misstag eller?" Säger jag och flinar mot henne, hon för urringningen av hoodien till näsan och ser skräckslagen ut när hon kollar ner på den.
" Fuck fuck fuck, igen asså vafan" skriker hon frustrerat ut.
" Va vadå?"
-" Det är Dantes tröja, fan jag trodde det var min" säger hon och kollar surt på mig, men jag ler endast stort.
" Du är så kär Nell" säger jag men hinner inte säga så mycket mer innan jag får ett hårt slag på min arm. Eller för att vara Nell så var det hårt då hon inte har dem värsta musklerna direkt.
Hon blänger surt på mig och mumlar ett lågt " Nej" innan hon går mer bestämda steg in på espresso house men jag står endast kvar med ett stort stort flin. Haha hjärtat, hennes lögner suger verkligen.
" Kom nu!" jag väcks ur mina tankar när jag hör Nells skarpa röst inifrån espresso house. Jag kastar mig framåt av hennes plötsliga röst och ställer mig bredvid henne i kön, men kan inte stå emot ett skrattanfall. Vet dock inte varför. Hon är så söt när hon inte vill erkänna saker.

När vi beställt vårt fika slår vi oss ner i två fåtöljer som står mittemot varandra med ett bord emellan.
" Men om du erkänner nu, du gillar han eller hur?" Typ smyger jag fram mina ord och smattrar lite på min chai latte. Hon ser ut att bli stäld av min fråga, för rätt vad det är stannar hon upp i sin rörelse.
" Fan Corre vi måste inte snacka killar varje gång" muttrar hon ut och tar en tugga av sin chokladmuffin.
" Inte för att kränka dig eller något men du har varken legat eller haft kille på typ två år så vem vi haft att snacka om" säger jag , då jag vet exakt vart jag går henne på nerverna. Och jag lyckas alltid.
" Joho jag och Dante har redan legat två gånger" svarar hon mig lite väl högt vilket drog till sig några blickar. Efter att hon precis yttrat dem orden kliar hon sig lite nervöst i nacken men jag, (som alltid) ler brett.
" Kan du inte bara stå för kärleken Nell? Och våga släppa in den i ditt liv?" Säger jag mer som en fråga, hon suckar ut och för te koppen mot munnen, muttrar lite på den innan hon drar händerna genom håret.
" Fan Corre, det är så svårt. Han är så fram och tillbaka, jag vet liksom aldrig vart jag har han" brister hon ur sig, och jag vet hur skönt hon tycker det är att prata ut sina problem. Speciellt med mig.
" Hur menar du?"

" Jag gick igenom det här med Ludde på vägen hit men" säger hon, när jag hör hans namn kommer ett stort leende på mina läppar och tar över, men kommer snabbt på mig själv då det var lite för tydligt.
" Han går från att ligga och mysa med mig, till att vara fett kall, sen plötsligt strula med en annan tjej på en fest och sen dagen efter säga att han har känslor för mig?" Just den dagen skrev hon direkt till mig på snap att Dante strulade med en annan tjej men att Ludwig ändå kom med han till henne när han var stup full, = ett tecknen på svartsjuka och att hon gillar han.
" Men har du sagt vad du känner då?" Frågar jag då jag inte hänger med i svängarna just nu.
" Ja, när han vakna imorse så sa både jag och han att vi gillar var-" säger hon innan hon avbryter sig själv, jag nickar endast stort och kollar med en blick som tyder fortsätt.
" Men okej Corre jag fkn gillar han är du nöjd nu?" Brister hon ut och slår frustrerat med händerna.
" Gillar vem?" Hör både vi en röst säga och inom en sekund står Dante bakom soffan Nell sitter i, och inte mindre än hela cruet är med. Ludwig, Axel och Noel.
" Jävlar vad du skäms " säger Nell och vänder sig halvt om så hon kollar mot Dante. Som lutar sig med hjälp av händerna mot fåtöljen hon sitter i. Jag om någon kan inte stå emot att snegla lite på Ludwig, människan är ju perfekt?!? En rodnad lägger dig över mina kinder när jag märker att han även kollar på mig.
Några sekunder i drömmarnas värld väcks jag av någon som petar lite på mig.
" V, va?" Säger jag och kollar mot Nell som hånflinar åt mig, ombytta roller.
" Killar det här är Cornelia, även kallad Corre. Corre du som stalkar dessa killar vet ju redan vad dem heter så jag behöver nog inte presentera dem" åh fyfan för dig Nell, fyfan vad du ska få comeback.
Jag försöker ge henne en diskret du ska dö min men inser snabbt att killarna står rakt framför mig, och skrattar lite smått. Dem skrattar. " Hej hej" säger jag och vinkar, eh fyfan vad stelt.
" Så vad gör ni då?" Frågar Dante. Innan Nell hinner svara ser jag min chans.
"Pratar om Nells känslor för dig" Boom, Nell, fucking Boom.
Hennes ögon bildas till golfbollar när jag precis yttrat mina stolta ordval, Dante skrattar genast till och Nell blir alldeles för röd i ansiktet. Något hon märker att hon blir då hon begraver ansiktet i sin tröja. Eller nej, det är Dantes tröja.
" Juste Nell vems var den där tröjan?" Säger jag lite fundersamt, även fast jag gott och väl vet att det ät Dantes.
" Eyy det är ju min" säger Dante och kollar glatt på henne, som ser ut att skämmas ännu mer.
" Ahh jo, det var ju inte direkt mening då jag trodde det var min imorse och jag hade bråttom" mumlar hon fram och ger mig en döende blick, vid detta lager hade jag varit död om blickar kunde döda.
" Äsch, ta den du. Du passar ändå bättre i den än mig" säger Dante, och jag ser hur Nell får en nyån rosade färg på sina kinder. Men glad är bara förnamnet på vad hon ser ut att va.
" Tack, men du kan få tillbaka den om du vill" säger hon och stämmer in ett skratt, men Dante verkar övertyga henne om att hon kan få dem.
" Vi måste tagga men vi hörs?" Säger Dante, petar lite på hennes axel så att hon vänder huvudet mot han och innan jag vet ordet av det har han lämnat en kyss på hennes läppar. " Aaa" säger hon lite nervöst.

Dina lögner suger || Dante Lindhe Where stories live. Discover now