T J U G O N I O

1.6K 48 16
                                    


                        Chanels perspektiv

Dina ögon, dem jag inte fått kolla in i på en hel vecka.
Dem är magiska, dem kan få mig att falla så
lätt. Men det höll inte länge, för snabbare än någonsin släpper du långsamt taget om mig. Drar dig långsammare ifrån, och backar. Långt ifrån mig.
Men du håller kvar ögonkontakten, och du ler, det där jävla leendet. Som får varje tjej att falla, speciellt jag.
Så det var bara ett fint hejdå, ingen " jag vill ha dig tillbaka" kram. Utan det är helt slut, du tänker alltså inte avblocka mitt nummer eller snap.
Det kommer fortfarande inte gå att varken ringa eller snapa dig längre.
Jag kanske bara borde inse att det är slut och gå vidare. Vandra vidare på mina egna vita moln och gå själv på månen, kanske sätta sig på månkanten och dingla lite med benen...o
Men tänk om jag bara sket i dem där jävla drogerna, då hade allt varit som vanligt. Jag hade varit glad, lycklig, förväntansfull, lättsam, älskvärd, sorglös och pigg. Men just nu är jag bara motsatsen...

Tidshopp

Det har gått ca 4 timmar sedan Ludwig och Dante lämnade Luddes hus, med söndergråtna mig på insidan.
Med en filt över benen, en kopp te i handen och en brasa på tv:n som har stått på i timmar, och jag har bara stirrat. Rakt in i den varma glödande elden, elden som kan döda en på direkten... Ibland vill jag bara vara just i den elden... Jag har tänkt flera gånger att bara hälla te:t över mitt huvud, bara känna massa smärta, så jag får känna vad jag faktiskt har gjort för misstag.
Ska jag? Ska jag bara hälla lite varmt vatten på min arm, bara för att känna lite smärta. Det borde vara skönt...
Jag känner hur både sorgen och ilskan stiger i mig, att jag faktiskt kunde göra så mot Dante.
Så jag flyger upp, kastar bort och känner hur lite vatten nuddar min arm, det bränner, men det var skönt. Jag vill ha mer smärta, så jag skriker. Skriker högt, kastar vasar, välter möbler, kastar ner allt som finns. Jag måste hitta något vasst, så jag tar mig till badrummet.
Rotar ut alla lådor med tårar forsande ner för kinderna, skriker vilket jävla as jag är.
Skriker alla ord som finns för hur hemsk människa jag är, men tillslut hittar jag det.
Rakbladet...
Så jag tvekar inte en ända sekund. Drar det snabbt över min hund som redan börjar bilda stora streck som fylls med blod. Drar ännu fler streck så blodet droppar ner på badrumsmattan.
Äntligen kan jag slappna av, känna mer smärta.
Det gör ont, men samtidigt är så jävla skönt.
Att känna smärta är något jag strävat efter, äntligen.
Jag lutar mig mot vägen och pustar ut, allt fler tårar rinner ner för kinderna och jag känner hur allt hade varit så skönt att slockna nu.
Men precis innan ögonen sluter sig hör jag låga ljud hur någon kommer in i huset.
" Hallå Chanel jag är hemma!" Hör jag någon ropa. Ludwig... Jag försöker skrika att " jag är här inne" men det kommer inte fram något, jag är för svag, har ingen ork.
" Chaneeeeeel" ropar han ännu en gång, och jag gör allt för att kunna svara, jag försöker ta i med hela kroppen men det går inte. Det är omöjligt.
" Chanel vart är du?" Hör jag, och denna gången med en ännu orolig röst.
" Nell seriöst det är inte kul!!" Och nu skriker han av oro.
" Häär" viskar jag fram, något jag inte trodde kom fram. Men plötsligt slås dörren upp...

                         Ludwigs perspektiv

" Jag visste inte att hon skulle komma ut, jag lovar"

" Det är bara så jävla svårt att se henne, så sårad. pågrund av fucking mig!!" Ryter Dante ut när vi satt oss i bilen. Han lutar sig mot ratten med huvudet tittandes ner mot fötterna som är vid pedalerna.
" Men ta tillbaka henne då?" Frågar jag seriöst, allt hade bara varit så mycket lättare om det blev dem igen.
" Men bror du fattar inte... Ingen fucking fattar" ryter han ut igen och slår frustrerat med händerna och ser övergiven ut i uttrycket.
Jag väljer att inte svara, då det är omöjligt att snacka med Dante när han är frustrerad, ledsen och arg samtidigt. Jag humlar endast till och säger att vi ska börja åka...

-

" wazzup" säger jag när jag slår upp dörren till studion där Axel och Noel som alltid är i tid sitter och väntar på oss.
" Tog ett jävla fucking tag" muttrar Noel till medan Axel skrattar.
" Det hände en liten incident" försvarar jag oss med, inte så smart med tanke på att dem såklart kommer fråga vad.
" Vad hände?" Frågar Axel medan han skriver in något på sin dator, well.
" Bror jag vet inte, värsta missförståndet så Dante och Chanel " råka" se varandra. Och det blev helt nedslagna asså" svarar jag och kollar rakt fram in i väggen.
" Vart fan är Dante nu ens?" Frågar Noel med sin förvirrande röst.
" Han stannade kvar i bilen, säkert för att få ut all sin frustration och gråta ifred" muttrar jag till, då jag börjar bli trött på att han bara ska ställa till det. Han gör så att Chanel mår psykiskt dåligt, undrar hur hon mår nu dock...
" Dem två borde verkligen lösa det med varandra, de kan inte gå runt och vara såhär" flikar Axel in i dissektionen.
" Säg det till Dante tack. Chanel är ju helt krossad fan" svarar jag och drar händerna över ansiktet i tecken på trötthet...

" Men kom igen nu vi måste dra igång, kan inte lämna Chanel hemma så länge" säger jag efter en stunds tystnad och ställer mig upp för att få upp lite energi.
" Gud du är verkligen överbeskyddande" skrattar Noel till och ler stort mot mig.
" Men ja bror hon mår skit just nu, dels är hon min absolut bästavän så det är klart jag ställer upp" muttrar jag till, då jag tycker det är en självklarhet upp till 100% att jag faktiskt ska  ta hand om henne just nu.

" Nu drar vi igång det här så jag kan dra hem" kommer plötsligt Dante in i rummet och säger, med söndersprängda ögon och blod på knogarna.
Ingen av oss svarar utan kollar endast lite blygsamt på han.
" Men kom igen nu sätt fucking igång!!" Ryter han ut och vi alla ser hur ilskan i han börjar stiga, av någon anledning...
Efter det är det helt knäpptyst. Jag, Noel och Dante sitter och försöker skriva låttexter medan Axel kommer på sköna beet.

" Hennes lögner fucking suger... Dem suger verkligen" brister Dante ut och man både ser och hör hur hans röst spricker.
" Men det passar inte in nånstans!!" Ryter han ut o h kastar blocket och pennan i golvet.
" Vad passad inte in?" Frågar Noel fundersamt och snuddar lite på sin penna med läpparna.
" Att hennes lögner suger" säger Dante och tar flera andetag för att inte börja gråta, men han lyckas inte. En tår lämnar hans öga och faller långsamt ner för kinden.
En liten tystnad väntar tills Noel brister ut.
" Eyy Dante det kan passa hos mig!! Kolla" säger han.
" Allt är lite snett, allt är lite dumt. Sen efter det så blir det " dina lögner sugeeeeer" eyy det blir as fett" skriker både Dante och Noel ut. Noel mer lyckligt än Dante men ett litet leende sprider sig på läpparna, trotts att det handlar om gift.
Dock vill jag inte att allt Dante skriver om handlar om Chanel, för jag vet hur stucken hon kommer bli när låten släpps...
" Grabbar jag drar hem, det börjar bli sent" säger jag och kollar på klockan, 20:46.
" Okej, tja då. Vi ses" svarar killarna i ojämn kör och jag beger mig ut, mot tuben och snabbt var jag hemma.
" Hallå Chanel jag är hemma" skriker jag ut när jag kommer innanför dörrarna, men blir genast tyst när jag ser hur tavlor, vasor, kuddar och möbler ligger utspritt över hela huset.
En gnutta oro stiger i mig på direkten...
" Chaneeeeeel" ropar jag ännu en gång och börjar långsamt rörs mig i det mörka huset.
" Chanel vart är du?" Skriker jag lite högre, då oron direkt kikar fram.
" Nell seriöst det är inte kul!!" Ropar jag ut riktigt högt, och mitt i all tystnad hör jag ett svagt rop.
Snabbt skyndar jag mig mot toadörren, och där möts jag av en syn.
En syn jag aldrig kommer få ur bild....

________________________________
Gash, har hänt sååå mycket sen sist jag uppdatera.
Killarna har typ släppt 12 nya låtar, börjat ha spelningar och idag släpptes en merch haha.
Har varit borta ett tag men har tappat lusten lite till skrivandet, men när jag väl kommer igång är det så kul!!
Speciellt när jag får alla dina kommentarer av er❤️❤️❤️
Men LÄS DETTA!!
Jag ville egentligen inte att det skulle innehålls självskadebeteende i denna bok då det faktiskt kan va folk som har upplevt det och då vill jag egentligen inte skriva om det. Men jag har sån idétorka så att det tyvärr blev så, hoppas ni gillar det ändå 💞
Det var typ de ända jag kunde komma på just nu:((

Meeeen jag älskar killarna nya låtar!!! Vad tycker ni?❤️❤️😘

Dina lögner suger || Dante Lindhe Där berättelser lever. Upptäck nu