Den saknade alpha dottern

Kapitel 27 Fullmånen del 2

Kiaras POV

Så nu har det gått ett tag och jag börjar höra röster som är påväg ner till källaren. Rösterna jag hör är bl.a Lucifers och Markus, men sen är det några okända också som jag gissar på är resten av Lucifers flock.

Jag går fram till dörren och försöker avgöra vad de pratar om

Markus POV

" Om du försöker med nått medans jag och de andra sitter här nere så är du så gott som död! " utbrister Lucifer allvarligt. Jag ger honom en kall blick och svarar " Vad skulle jag göra? Glömma att låsa när jag vart inne hos Alpha dottern? " svarar jag "ironiskt". Lucifer ger mig en allvarlig min och sen går vi in i rummet som är speciellt fixat åt de andra. Jag låser fast det med kedjorna och lämnar sen rummet och låser efter mig.

Jag väntar ca 30 min innan jag går till Kiara och hämtar henne. " Vi måste vara tysta även fast de är inlåsta så kan de höra oss och möjligtvis ta sig ut nu när det är fullmåne " säger jag allvarligt till Kiara. Hon nickar och sedan smyger vi upp till övervåningen och därefter springer vi ut ifrån huset och rätt in i skogen där jag skiftar ( Kiara är fortfarande för svag för att skifta ) och Kiara sätter sig på min rygg. Jag kontaktade en av jagarna ifrån Alpha Milos flock ( min flock också ) och vi har bestämt en mötesplats där vi ska mötas och sen få hem Kiara säkert.

Efter att vi har sprungit ett tag så kommer vi fram till mötesplatsen där vi ser en annan varg. Jag gör ett täcken med mina öron och får samma tillbaka och då vet jag att det är jagaren. Vi börjar springa åt ett håll och efter ett tag känner jag hur Kiara somnar på min rygg och jag känner mig glad. Eller rättare sagt överlycklig. Äntligen får jag träffa min syster och lära känna henne ordentligt.

Efter 4-5 timmars springande, med några pauser, är vi äntligen hemma vid flocklägret. Jagaren, som heter Max, ylar och alla andra i flocken kommer fram. Jag väcker Kiara och skiftar sen till människa. Alpha Milo och Albin, som jag gissar på är Kiaras mate, springer fram och kramar henne hårt. Jag ler och Alpha Milo eller ska jag säga pappa kommer fram och ger mig en kram " Äntligen är Kiara tillbaka och jag har saknat dig min son " när Kiara hör pappa säga 'son' ger hon oss en förvirrad blick.

Kiaras POV

Så jag är äntligen hemma och återförenad med pappa och Albin. Fast jag är förvirrad pappa kallade just Markus för sin son? " Pappa vad menar du med son? " frågar jag, pappa ger mig ett litet leende innan han säger " Jag glömde berätta, men du har en storebror också, som då är Markus, och därför anförtrodde jag uppdraget att hämta hem dig till honom " jag tittar på Markus innan jag flyger in i hans famn " Jag har en bror! " utbrister jag. Markus trillar ner på marken med mig ovanpå honom. Han skrattar smått och svarar " Och jag har en syster! ". Alla andra i flocken som skiftat till människor också börjar jubla och allt verkar vara precis som vanligt trodde jag, men så var det inte för att.....

                       ———————————
Why not make a cliffhanger när man ändå håller på?! Nu är det bara ett kapitel kvar och sen en epilog! Den här resan med er allihopa har varit så himla grym och rolig! Tänka sig att hela 19K läser denna!!? Det är helt sjukt!! Jag vill bara säga tack till er alla!! Älskar er såååååå mycket!❤️❤️