Thirty Seventh Heart Beat

834 22 4
                                    

Another day, and another busy day. Macey's used to this kind of busy schedule but then, she can't vent out like what she used to. Kaiden's busy as well as her friends to their own respective jobs. Kakaunti lang silang magkakaibigan na hindi tumanggap ng professorship sa ospital, while her other friends are busy with their family.

Macey can see the faint blue skies as she run around the subdivision to jog. Halos maubusan na siya ng hininga pero pinipilit niya pa ang sariling tumakbo ayon sa lapse na ibinigay niya sa sarili niya. She gasped for air, and her feet felt heavy but then, she felt satisfied.

Bawal ang mapagod sa kaniya nang ganito pero minsan, gusto niya ulit maramdaman. She will keep it moderate on her own way. Katawan naman niya, at alam niya ang hangganan niya. At least, for now, she wanted to feel alive unlike playing safe everytime. She's a doctor to and she's stubborn at her own rules. 

Doctor? Macey wanted to scoff at that. Mas bumilis ang takbo niya sa naisip. 

Sa Finland, natatakasan niya pa ang mga ganito, pero dito, hindi na. Kadalasan pa, mga importanteng tao ang nasa paligid niya kaya hindi niya makontrol. Everything around here is familiar, and gives a negative effect on her no matter how she hardly avoids it.

She can't call herself a doctor when she's neglecting most of her duties everytime she's needed. All she can do was to focus on her paper works, focus on being the owner of her own hospital but can't even cure her patients, especially the one who needs her the most at the moment.

"Ugh!" Napa-upo na lang siya sa pavement, sa kanto ng street nila, halos sa tapat ng bahay ni Jaxon pero wala na siyang paki-alam roon. Naputol na ang iniisip niya. Nang tumingala siya ay wala pang araw. Hindi pa nagliliwanag ang paligid, at paumpisa pa lang. Nang tignan niya ang oras ay alas-sinko pa lang.

Macey can feel all of her sweat, even on her forearm. Ilang minuto siyang nag-stay roon bago tinanggal ang earplugs sa tenga. The raw sound of the early morning, along with its breeze came into life after she did that. Parang bumalik siya sa reyalidad.

She's still catching her breath when she felt a presence coming on her side. Hindi na siya nagtakha. Kahit pa gawin siyang bingi, bulag, at manhid, alam na niya kaagad kung sino ang nasa gilid niya.

Jaxon.

A pair of white  rubber shoes stopped just few inches away from her. Hindi siya tumingala para tignan iyon. She ignored his presence just like how it should be. Ilang Segundo rin itong hindi nagsalita bago niya narinig ang boses nito.

"Good Morning."

She ignored him. There's no reason to even glance at him. Kung noong mga nakaraan ay pinagbibigyan niya pa ito kahit tingin man lang pero ngayon ay hindi na.

What he did to Kaiden is unforgivable. Kung para saan ang ipinag-utos nito na barilin si Kaiden, at mag-panggap sa harap niya na ililigtas nito si Kaiden, hindi niya alam. Walang kapupuntahan ang ginawa ni Jaxon. Kung hindi pa lumabas sa bibig iyon ni Kaixen, paniguradong mauuto siya.

Pero di'bale na. Kahit masungit ang kapatid ng manliligaw niya ay ayos lang. At least, may sense!

Ignoring Jaxon, she gathered herself to stand up, pero dahil sa pagod pa ang mga paa niya sa ginawa niyang pagtakbo, hindi niya nakuha ang tamang balanse kaagad. She was about to fall on her ass once again when Jaxon caught her wrist t balance her in an instant.

"Careful." She heard him. Narinig niya lang kasi hindi niya talaga tinitignan.

Nang makatayo nang maayos ay humigpit ang hawak niya sa earplugs na ginamit, at kumawala sa hawak ni Jaxon. He was surprised at her sudden action pero di niya 'yon inalintana at naglakad na na papunta sa bahay nila Bryson para maki-almusal.

The Broken Heart Beat [Ace Lucifer's Series Two Volume One]Tahanan ng mga kuwento. Tumuklas ngayon