twentyfour

1.3K 117 25
                                    

Jag gnuggar händerna mot varandra för att hålla värmen innan jag återigen tar upp påsarna i händerna. Påsarna är fyllda med flaskor som behöver pantas och trots att jag redan nu förstår att det inte kommer bli mycket så är det iallafall lite pengar.

Med luvan uppe och tröjans ärmar neddragna över knogarna börjar jag panta flaskorna och tömmer påsarna en efter en.

"Felix?" Hör jag plötsligt bakom mig och rösten får mig att stelna till.

"Oscar.." yttrar jag tyst utan att vända mig om och hör hans försiktiga steg mot mig innan jag uppfattar hans gestalt i ögonvrån.

Jag rycker till lite då han försiktigt flyttar min luva från ansiktet och då får syn på mitt blåslagna ansikte.

"Får jag fråga?" Frågar han osäkert och jag suckar lågt och fortsätter panta flaskor i tystnad. "Jag kommer inte svara" yttrar jag bara kort och han hummar tyst och kramar försiktigt om min axel med handen.

"Det var...kul att se dig iallafall" får han ur sig med en något motvillig röst och jag hör hur han backar undan vilket får det att hugga till i bröstet och jag tvekar i ett par sekunder innan jag aningen motsträvigt vänder mig mot honom.

"Oscar.." får jag ur mig och han stannar och vänder sig försiktigt om då han kommit en bit. Han möter min blick och längtan efter honom gör nästan ont i mig.

Jag står en stund i tystnad och velar fram och tillbaka. Är nästan påväg att låta stoltheten ta över och låta honom gå ännu en gång men till slut sväljer jag motvilligt ner stoltheten och ser ner i marken.

"Jag saknar dig" får jag ur mig och lyfter blicken något för att möta hans blick och försöka tolka hans reaktion.

Han tar några försiktiga steg emot mig innan han stannar och lugnt möter min blick. "Säg vad det är du vill Felix. Vad du verkligen vill, annars vet jag inte vad du vill att jag ska göra" yttrar han lugnt och jag suckar lågt och ser ner i marken innan jag sväljer osäkert och möter hans blick.

"Jag vill vara med dig" får jag tyst ur mig och ser hur hans läppar försiktigt vinklas till ett litet leende innan han går mot mig och med händerna om mina höfter drar mig mot sig.

"Det är allt jag ville höra" yttrar han lugnt innan han med ena handen om min kind kysser mig djupt.

112 // foscarDär berättelser lever. Upptäck nu