När vinden viskar

Jag vill bli en Merlin!

I förra kapitlet sa jag att Sofia ville bli en Merlin och kanske har du sett den teveserien. I det här kapitlet kommer du få veta vad som är en Merlin och vad dem gör och lite till! Hoppas ni gillar det!

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag skulle gå till skolan tidigt för att kunna prata med läraren lite innan alla andra kom. Läraren heter Eugène men kallas bara för Gene, vi är tre personer i klassen men ibland var vi fem när vi fick besök. Jag går i magi klass: Merlin. Där får man lära sig trollkonster, men det som är speciellt med Merlin är att man har en väldigt stor koppling till naturen. Det som jag mest siktar på är att lära mig flyga som en fågel, inte bara med sinnet. Och att kunna be naturen om hjälp när jag behöver det.

Anledningen till att vi är så få i klassen är att Eugène egentligen bor i en jätte mysig hydda i skogen precis bredvid en Bäck och nära en bär fält i skogen. Han tycket inte om stora folksamlingar så det var svårt att få en plats i hans lilla Merlin grupp. Det är den enda i hela området och det finns många andra grupper. I vissa lär man sig att prata med djur och kan få bo hos dem ibland!

Lektionen brukar vara från kl 08:30 till kl 13:35. Ibland längre eller kortare, det beror på när alla kommer på morgonen. Det första vi brukade göra var att sätta oss vid varsin stol runtom ett stort runt bort mitt i rummet. Rummet vi var i är ungefär som ett bibliotek fast med en träningsläger och andra saker vi behövde jobba med, det fanns mycket böcker. Dem flesta var dammiga så nästan alla började hosta när Gene skulle ta fram en trollformel bok eller en annan bok.

Jag sprang ner för trappan och ut på gruset, på sista steget höll jag på att falla ner på marken. Jag glömmer alltid hur små trappstegen är. Jag hade med mig min lila ljusbruna läderväska, jag höll den i remmarna. Jag tog på mig min långa svarta kofta samtidigt som jag sprang. Klockan var 08:15 och jag ville vara där lite innan alla andra. Det tog ungefär tio minuter att gå från mitt strand hus till övningssalen. Jag hoppades att att det skulle ta fem minuter om jag sprang. När jag såg huset ute på åkern kände jag hur mitt ben vek sig under mig. Jag föll handlöst ner på gruset, det gjorde förfärligt ont när jag skrapade ansiktet mot en vass sten. Jag kände hur en ränna blod gled ner för min kind och blandades med vattnet från min tår. Det smakade järn och salt när jag fick det i munnen.

Jag hade glömt att mitt ben var svagt och att jag inte fick använda det för mycket. Jag försökte lyfta på mig men det var som om benet var förlamat. Det gjorde hemskt ont i ansiktet och på hand flatorna, jag hade försökt ta emot med händerna när det knäckte till lite i armen. Jag kände på den, den var inte bruten men det bultade obehagligt i armen. Jag satt där på den blöta marken och grät och blödde. Det blev kallt om rumpan och jag började skaka, det var tidig sommar så det var inte jätte varmt än. Och så var det kallt på morgonen.

När jag satt där och bara grät kom det något på vägen, först blev jag rädd. Men sedan såg jag vem det var, det var Hallie och Stella på varsin cykel. När dem såg mig stannade dem och frågade vad som hade hänt, jag berättade. Eftersom Hallie hade pakethållare fick jag åka med henne till klassen, dem gick också där!

Jag fick bäretta många gånger om vad som hände, Gene tog hand om mig och satte plåster. Jag såg väldigt fånig ut med ett plåster mitt i ansiktet men det kunde inte hjälpas. Lektionen började och alla satte sig ner och läste om dagens kurs, jag blev klar först. Sedan började den dagliga uppvärmningen med en kort frågesport och sedan magi test. Det var jag jätte bra på, men när det kom till det fysiska var jag tvungen att mest se på. Vi fick lära oss hur man ska hålla en kvast för bästa fart. Det visade sig faktiskt funka, för dem andra jag fick inte testa. Jag fick inte riskera att ramla och göra mig mer illa. Det var en väldigt rolig lektion och när den var klar fick jag skjuts hem.

Då kom jag på att jag skulle fråga Gene en sak, jag ville åka tillbaka igen men Hallie hade redan ställt undan cykeln. Jag blev besviken men gick in och började skriva i mitt block om vad vi hade gjort så att jag skulle komma ihåg. Jag måste ha somnat för plötsligt ser jag det där liknade ansiktet framför mig. När jag blundade kunde jag höra hur någon pratade. Det lät bara som mummel men det var något bekant i rösten...

Jag vaknar av att Hallie sätter sig brevid mig och ruskar till mig. Doktorn hade sagt att hon skulle göra så om jag fick en Flashback ibland. Först blev jag sur för att hon välte mig i mina tankar men tackade henne sedan för det. Men jag kunde inte sluta tänka på den där rösten, jag hade hört den förut...

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag hoppas att det här kapitlet var bra och att ni röstar och delar! ;) det här är min första berättelse och att ni gillar den. Jag tänker fortsätta skriva på den så ... Har ni bra tips? Kommentera gärna! Love you! :D