Prinsen över låtsaslandet | Noel Flike

(Inget) 6

Vi promenerade hem till Noel den kyliga septembernatten. Vi skrattade och pratade och jag hade nyktrat till lite på några glas vatten jag drack innan vi gick. Det var inte långt hem till Noel från Valter visade det sig. Förmodligen därför han kunnat komma så snabbt innan. Vi kom fram till en villa och Noel gick upp på trappen med mig hack i häl. Han höll upp ett ner tystande finger framför sina läppar och jag smög så tyst jag kunde in. Han bodde visserligen i en avskild del av huset från sin familj men vi ville inte riskera att väcka någon och behöva förklara oss 3 på natten. Jag kom in i hans rum som jag tidigare varit i en morgon när jag smitit. Den stora breda sängen stog intill en vägg och jag blev med ens nervös. Varför visste jag inte.

- Är det okej om vi sover tillsammans? Annars kan jag sova i vardagsrummet.

Det var Noel som bröt tystnaden.

- Visst. Jag svarade i en utandning så att det nästan bara blev till en viskning.

- har du något jag kan sova i bara?

Han rotade i en byrå och kastade över en t- Shirt till mig. Den skulle vara alldeles för stor det visste jag redan, men det spelade ingen roll för stunden. Nervositeten släppte plötsligt, han skulle inte vara speciellare än andra och få mig fnittrig och osäker. Jag krängde av mig mina byxor oskyldigt och samma sak med min tröja. Han tittade förvånat på mig av min handling och granskade min kropp, trots att han sett den tidigare. Jag vände mig om och i ett ända svep drog jag av min bh och trädde på t-shirten. Jag log snällt.

- Jag går nog och lägger mig nu men du kan fortsätta stå där och dregla om du vill. Jag kröp ner mellan lakanet och täcket och blundade. Log rakt ner i kudden och kände mig överlägsen. Jag bannade mig själv från att visa det men på insidan tjöt jag av hur nöjd jag var. Jag hörde även Noel byta om och sedan sjönk andra delen av sängen ner lite när han la sig ner och drog åt sig sitt täcke.

LUFT? VATTEN? JAG DRÄNKS?!?! FYFAN VA KALLT!!!! Jag hann tänka detta på en millisekund när jag blev väckt av ett stort fett glas med iskallt vatten i ansiktet. Kunde jag aldrig få vakna normalt? Jag satte mig upp med ett ryck och utan att tänka så skrek jag ut

- NOEL DIN JÄVEL!!!
Jag tittade på honom där han vek sig av skratt medans jag reste mig upp och hoppade på honom. Jag slog honom lätt i ansiktet och han tog tag i min midja med båda händerna. Vi stannade upp. Detta hade varit ett perfekt tillfälle att kyssas. Det kände vi båda.

- vänner... viskade han försiktigt. Sedan släppte han min midja och kylan spred sig där hans händer tidigare varit.

- vänner häller inte vatten på den andra så att dens tröja blir genomskinlig? Jag syftade på t-shirten som var Noels som numera var blöt och genomskinlig så att man såg hela min överkropp under.

Han flinade bara oskyldigt åt min kommentar och vände sig om mot sin blöta säng.

- såhär våt har du väll inte varit sen...

- käften.

Han skrattade åt sin egen snuskiga kommentar och jag letade reda på mina riktiga kläder och min mobil. Jag hade fått några sms från mina vänner.

Mimmi 06.53
Förlåt att jag lämna dig igår, snälla säg att du inte är död.

Mimmi 07.12
Hallå vet du vart dem andra är?

Mimmi 07.12
Vet du vad Emma gjorde igår? . Vi måste snacka sen.

Mimmi 07.13
Kom till mig när du vaknat.

Robin 02.46
Såg dig och Flike gå från Valter, knulla lugnt ikväll.

Jag skrollade igenom alla sms och svarade Mimmi att jag levde och skulle komma så snabbt som möjligt. Jag knappade även in ett meddelande till Robin "sluta tro det värsta om mig". Sedan vände jag mig mot Noel som även han satt och tittade ner i mobilen.
Jag gick in på snapchat appen, på Enmas story syntes en bild på henne och Axel när dem kysstes. Jag visade den för Noel.

- Verkar som vissa fick det mer spännande än andra igår. Fnös han och syftade på mitt beslut för oss båda att förbli vänner.

- är det någon hemma?

Han skakade på huvudet som svar men såg undrandes på mig?

- kan vara bra och veta om man ska gå ut i huset med det här?
Jag drog en menade blick och rörde handen i mönster med min kropp för att koppla det hela så att han förstod. Jag reste mig upp och gick ut ur rummet, in på en toalett som jag snabbt hitta mitt emot Noels rum. Jag bytte om från det blöta till gårdagens kläder och tvättade mitt ansikte. Jag såg hemsk ut. Jag hängde upp den blöta tröjan och satte upp mitt hår i en knut. Sedan gick jag tillbaks in i hans rum.

- Är jag inte det vackraste du sett? Sa jag sarkastiskt medans jag gick in i hans rum återigen.

- jo. Svaret var tyst och det förblev så efter han sagt det. Jag kliade mig i huvudet och kände mig lite väl obekväm. Jag tittade runt i rummet efter min väska så jag kunde ta mig hem men kunde inte hitta den någonstans. Fan.

- jag har glömt min väska hos Valter, och det är stelt för mig att gå dit själv så det verkar som att du och jag får ta en promenad tillsammans igen.

Han log mot mig, varför log han hela tiden. Det smittade ju av sig och jag ville inte le på grund av honom.

- aa visst.

Vi gick tillsammans under tystnad, hade han sagt att jag var vacker? Och det där om att jag var hans brud? Visserligen bullshit men ändå. Ludwig hade sagt att Noel saknade mig, vad menade han med det?

Vi var framme vid Valters hus och Noel gick före fram till dörren, han öppnade och ropade.

-hallå?!

Inget svar men några minuter senare när vi redan var i full gång med att leta efter min väska så kom Valter nerspringandes från trappan med överkroppen bar.

- aha det var bara ni, tillsammans? Han blinkade med ena ögonet mot oss. Jag suckade som svar

- vi har inte gjort något och vi kommer aldrig bli något heller. Sa Noel snabbt. Jag tittade förvånat på honom. Blev förvånad, det var jag som hade varit tydlig med vart gränsen gick, inte han men nu kändes han hård och sammanbiten. Dessutom hade det känts annorlunda när vi sovit tillsammans inatt och jag hade känt mig trygg i hans närvaro.

-  Aa jag ska bara hämta min väska iallafall. Jag sa det tyst och vände om för att gå in i köket. Mycket riktigt så var väskan där. Jag gick ut i hallen där båda två fortfarande stod kvar. Jag gick förbi båda utan ett ord.

- Stella!
Det var Noel som ropa när jag öppnade dörren.
- Hejdå. Jag vände mig om och log stelt mot dem båda killarna. Gick från Valters hus till busshållplatsen där jag hoppat av igår för att gå till festen. Jag fattade knappt varför jag var sur, det hade bara känts någonstans när han sa det så tydligt.
Jag behövde ju inte prata med honom igen om det nu var så jobbigt.