Bakom våra murar ✅

1.9

Uppdaterade detta när det var kl 3 på natten lol, däckar när som helst.

Ha en trevlig läsning!

***

Ända sedan Rochelle var hemma hos mig har jag alltid undrat varför. Jag frågade till och med mamma om vad Rochelle gjorde men hon ryckte på axlarna och svarade att hon ville söka upp mig och då pratade de en stund.
Söka upp mig.

Det var definitivt inte vad hon planerade, jag såg hur hon flinade mot mig och gick iväg.
Måndagens morgon har startat och jag sitter med mitt te i köket och scrollar genom sidor i mobilen.
Alina har smsat då och då, men vi pratar vanligtvis bara om vad som händer i våra liv och jag kan säga att hon har ett helt helvete på sig.

Klockan visar att det är dags att gå till skolan och jag går mot hallen, sätter på vans och tar upp väskan.
Det är molnigt, inte varmt eller kallt och inte heller blåsigt. Jag ser hur ett par barn cyklar tillsammams över gatan. När de försvinner en bit bort plockar jag upp en cigarett och tänder.

Nico har inte hört av sig sedan vi var tillsammans i hans hus, men det har bara gått en dag och jag antar att allting är väl okej med honom.
Jag känner hur mobilen vibrerar och då kollar jag den. Det har kommit ett sms av Vale.

Valentina Hall💕:
Jag tror Theo gillar mig, asså jag är typ nervös. Han frågade om en dejt!?

Jag:
rly? lyckost!!! :D

Jag lägger ner mobilen i fickan, lyckliga Roxy och Vale. Själv har jag tydligen inte hittat en själsfrände eller något.

Skolbyggnaden kommer i synhåll och jag dumpar ciggen på marken innan jag går raka vägen dit.
När jag kommer in i entrén får jag en lukt av nystädat golv. En gammal tant står där och tvättar fönster med trasa.

Några killar vid fontänen sitter med varsin laptop och mumlar något om sciene fiction.
Sportnördarna står vid de skyhöga fönstren och kastar basketbollen till varandra.

En doft kommer i närheten och den är välbekant. Vale dyker upp och lägger armen om mina axlar.
"Vad drömmer hetingen nu om?" frågar hon och flinar.

Jag ser mot henne och flinar tillbaka medan jag ruskar av mig hennes arm, "Inget särskilt" svarar jag. Hon himlar med ögonen skämtsamt, "Jodå, det är visst något".
För att komma undan från detta byter jag samtalsämne, "Vart är din dejtkille då?" frågar jag.

Vale fnittrar lite innan hon svarar: "Äh, säkert med Ashton och dom". Jag tittar omkring mig och nickar lite.
Ingen Nico i synhåll.

"Kom, Roxy väntar säkert på oss" yttrar Vale och börjar gå, jag går efter henne. Klockorna har inte ringt än och det kommer inte göra förrän om några minuter.
Jag ser Roxy som står vid sitt skåp med Adrian, han omfamnar henne med kramar och pussar innan de får syn på oss.

"Läget, turturduvor?" frågar jag med ett flin. Adrian flinar tillbaka, "Vi hade det bra innan ni dök upp" svarar han. Roxy slår till honom på axeln skämtsamt. "Äh, älskling. Vi har all tid i världen" svarar hon och vänder sig mot oss.
"Hej, tjejer!" utbrister hon och kramar oss och vi kramar tillbaka.

När jag släpper taget om henne får jag genast syn på Nico som står flera meter bort i korridoren.
Med Rochelle och gänget.
Vad gör dem?

Jag rynkar lätt på pannan, "Vad gör de?" undrar jag. Tjejerna och Adrian vänder sig om mot dem och jag ser hur Rochelles armar ligger i kors på bröstkorgen och pratar.
Medan Nico tittar förvirrat mot henne.
De är inte ensamma, gänget och killkompisarna till Nico är där. Theo, Ashton och Cory står bredvid honom. Theo verkar att blänga.

"Borde vi kolla upp det?" frågar Vale osäkert. "Ja" svarar jag snabbt, vi måste få veta vad som pågår.
Då går jag raskt mot dem, med tjejerna hack i hälarna efter mig.

Rochelle får syn på mig först, sedan Nico och resten. Jag stannar två meter bort från dem. "Vad i helsike pågår här?" frågar jag.

Rochelle blir den första som svarar, "Din lilla bitch. Låtsas inte som ingenting hade hänt!" fräser hon.
Nu blänger jag mot henne.

"Och vad fan snackar du om?" fräser jag tillbaka.

"Jag snackade med din morsa igår" börjar hon, "Och hon berättade att du var med i en bilolycka förra året".
Jag känner hur jag fryser till is. "Och inte nog med det, det hände samma dag som Nicks syster dog" fortsätter hon och nu brann ögonen av ilska.

För andra gången har jag hört henne nämna "Nick" istället för "Nico".
"Varför pratade du ens med min mamma?" spottar jag ur mig, nu darrade rösten.

Omedelbart svarar hon, lite för högt att dra uppmärksamheten till sig av alla i korridoren.
"Du dödade hans syster! Kan du inte fatta det eller!? Hon är död på grund av dig!"

Efter det blev det dödstyst i korridoren.
Det kändes som jag fick en smäll rakt i ansiktet.

Jag stirrar mot Rochelle, som nästan var röd i ansiktet. Hennes ansikte visar tydligt på raseri och sedan att hon skulle bryta ihop.
Min blick möter sedan Nicos, som börjar svartna.

Han tittar mot mig med en hård röst, "Är det sant?" frågar han. Vad ska jag ens svara?
Jag stirrar på honom med halvöppen mun, det känns som jag ska bryta ihop.

Och ingen av våra vänner verkar planera att hjälpa mig ur denna situation.
"Är det sant eller?" upprepar Nico, lite högre denna gången. Alla tittar spänt på oss, med en chock i ögonen.

"Jag.. alltså, jag visste egentligen inte om det" förklarar jag. Nico avbryter mig, "Jag berättade för dig vad som hände med henne".

"Jag vet" svarar jag lite för fort, min röst lät svag nu. "Jag ville bara inte tro att det var just hon, jag var i Illinois och hon.." förklarar jag återigen.

"Hon var där med, för att besöka våra morföräldrar" svarar han lugnt, men jag hör på hans röst att han är förkrossad.

"Jag.." stammar jag, inte kan jag finna några ord. Det var hon som sladdade mot mig, men det är inget bra tillfälle att anklaga någon som är död.
Och särskilt inte till den avlivdnas tvillingbror.

"Jag är hemskt ledsen" svarar jag tyst.
Nicos ögon är fortfarande mörka, och han svarar inte.
Istället vänder han sig om och går genom folkmassan.

Rochelle noterar mig och fnyser, innan hon också går iväg och hennes gäng följer efter. Mina ögon börjar vattna och jag tittar sakta mot Ashton som kliar sig i nacken obekvämt.
Och sedan mot Theo, som tittar tillbaka med en besviken blick.

Och jag känner hur tårar väller fram.

❄ Gilla eller kommentera gärna för fler uppdateringar! ❄
/m