Vi dansar vidare i livet | D.L

Diskussionen

Lördag 5 maj 2018. Klockan 11:11

Jag vaknade av en hård knuff och satte mig snabbt upp i sängen, jag möttes av Cornelia's dömande blick och ställde mig upp. Jag hade somnat i kläderna från igår så det första jag ville var att byta om till något fräschare. Cornelia gick framför mig ut till köket och... Kaos. Det var burkar överallt, enstaka fimpar och allmänt äckligt.

"Vart är Lova?"

Sa jag samtidigt som en gäsp lämnade min mun.

"Hon har gått."

"Gått?! Och lämnat oss med det här?"

"Jag kände detsamma men hon hade visst sagt ja till att ta första skiftet idag så hon är och jobbar, vi fixar det här."

Vi satte igång med städningen direkt, jag kunde inte tänka klart när det såg ut som det gjorde. Jag gynnade mig en paus när mobilen plinga till.

Dante 11:23

Är du vaken?

Moa 11:23

Knappt

Dante 11:25

Behöver ni hjälp?

Moa 11:27

Ja, tack

Det dröjde inte många minuter innan dörrklockan ringde och Dante, Noel och Valter klev in i hallen. De tre killarna satte igång direkt dem med. Valter diskade, Noel plockade undan en massa saker och Dante dammsög. Det var lite gulligt att se dem gå och plocka skräp.

"Är ni hungriga?"

Cornelia's huvud stack ut ifrån köket och resterande fyra nickade ett starkt ja till henne.

"Då beställer jag pizza."

Jag stod i mitt sovrum och tog hand om kaoset som bildats på golvet. Det var en massa kläder som fyllde golvet som inte var mina.

"Hej."

"Hej. Hur är det?"

Dante gick närmre mig och hjälpte mig att bädda sängen. Jag såg på hans ansiktsuttryck att han skämdes för kvällen innan och jag ville inte göra det värre för honom men jag ville bara se till att allt var bättre nu.

"Det är lugnt. Tack för att du hjälpte mig, jag hoppas jag inte var för jobbig."

"Nej då, du var lugn men det kändes bäst att ta upp dig till Noel."

"Det var nog en av dem få gångerna jag fått en tjejs nummer utan att be om det."

"Hur vet du att du inte bad om det?"

Vi kollade på varandra och skrattade smått. Efter ett tag var lägenheten som ny igen och pizzan hade levererats så vi slog oss ner i köket runt bordet och åt upp den på bara några minuter.

"Tack för en bra kväll igår, det var riktigt kul att få träffa så många nya!"

Noel lät exalterad och tog ännu en bit av pizzan.

"Det var kul att så många kunde komma!"

Jag kollade bort mot Dante och såg hur han kollade ner på sina händer. Han satt brevid mig och såg helt skakig ut som om han väntade på att någon skulle attackera honom angående hans humör igår. Jag gjorde det som kändes bäst i situationen och la min vänstra hand ovanpå hans. Han kändes genast lugnare och kollade upp på mig och log. Jag log tillbaka och den lilla brunchen fortsatte, utan att någon nämnde Dante.