Vi dansar vidare i livet | D.L

Födelsedagen

29 juni 2018. Klockan 14:27

Jag stod med hörlurarna i och väntade på Lova och Frida. Jag hade bjudit med båda till Ludwigs lilla birthday bash ikväll men vi hade bestämt att gå ut på stan innan för att kanske hitta något att ta med oss. Frida och Lova hade inte träffats innan så det skulle bli kul att introducera dem till varandra eftersom båda är en stor del av min vardag men på olika sätt. Jag tar ut hörlurarna när Frida kommer upp och ger mig en kram.

"Hej, tjejen." 

"Hejsan, hur är det?"

"Bara bra, fan, jag mår alltid på topp när vädret är bra." 

Vi satte oss på en bänk längre bort och inväntade Lova, det var inte ovanligt att hon var försenad men det gjorde inget. Frida snackade mycket om mig och Dante, hon var verkligen nyfiken.

"Varför sa du inget? Där satt jag och höll värsta intervjun så är du och han där liksom helt knäpptysta." 

"Haha, jag funderade på om jag skulle säga något men jag ville inte skapa någon konstig stämning." 

I samma sekund dök en flåsandes Lova upp.

"Herregud, folk är fan inte kloka! Jag har haft hundra nära döden upplevelser den senaste minuten, kan folk lära sig att köra eller." 

Lova och Frida hälsade och dem klickade nästan direkt. Jag var ganska säker på att dem skulle fungera bra med varandra för dem är väldigt lika varandra i sättet. Vi tog oss en promenad och försökte klura ut något att köpa men vi hade verkligen ingen aning.

"Men du, vi går till Urban Outfitters!"

"Varför det?" 

"Om dem har någon Frank skiva kanske? Typ Channel Orange?" 

"Tror du inte han redan har den då? Han kanske inte ens äger en vinyl spelare." 

"Äsch, då får vi väl behålla kvittot, det är värt ett försök och bättre än att komma tomhänt." 

Tillsammans gick vi till Urban och letade bland hyllan tills Frida fick rotat fram en skiva.

"Perfekt." 

Medan de andra kollade kläder gick jag fram till kassan och betalade. Sedan lämnade vi butiken och åkte alla tre hem till Frida för att fixa oss inför festen. Jag var inte speciellt taggad, jag hatar inte att festa men jag behövde verkligen vara i ett mood för att bli taggad inför det och idag var jag inte det. Men, men, jag tänker inte backa ur så det är bara att bita ihop. Klockan sex var vi alla klara och tog oss nedåt mot bussen. Bussresan tog knappt tjugo minuter innan vi hamnade någon gata bort men så nära vi kunde och vi började ta oss mot Axels hus och man hörde på långt håll vilket håll man skulle åt. När vi närmat oss huset kom Ludwig och Dante gåendes mot oss från trädgården. 

"Grattis på 21-års dagen!"

Jag gav honom det lilla paketet och han kramade om mig.

"Tack så mycket, det är bara att ta för er här uppe!" 

Ludwig hälsade, tackade och kramade om Lova och Frida innan han tillsammans med dem gick emot alla andra. Dante tog tag i min hand och hjälpte mig upp för den lilla avsatsen mellan gatan och Axels trädgård. 

"Va fin du är." 

Dante la sin arm om min axel och log mot mig, jag kramade om honom så gott jag kunde när jag gick brevid honom och vi anslöt oss till alla andra. Jag satte mig ner vid Frida och började snacka. Det var många här som jag inte träffat innan och det måste varit minst tjugofem personer här än så länge så det blev lite rörigt att komma ihåg alla namn.