Vi dansar vidare i livet | D.L

Säg inget

16 juli 2018. Klockan 07:23

Jag stod i köket och plockade fram en någorlunda frukost till mig och Nelly. Jag sa åt henne att hon skulle sova lite längre medan jag fixade frukost, för att vara lite snäll. Vårt tåg ner till Helsingborg gick 08:30 så vi hade lite tid på oss, allt var redan packat och klart så det enda vi skulle göra var att äta, byta om och ta oss till centralen. Precis när jag ställde fram mjölkpaketet kom en trött Nelly in i köket och gäspade.

"Godmorgon, solstråle." 

Jag skrattade lite lätt och såg på när Nelly satte sig ner vid bordet. Jag tog tag i två glas innan jag också satte mig ner. Vi åt relativt fort innan vi båda försvann ut ur köket för att byta om och tog oss ut ur lägenheten. 08:12 stod vi på centralen utanför Pressbyrån för att köpa något gott att ta med på tåget, vi skulle ju spenderna nästan fyra timmar på tåget. Vi köpte det vi ville ha innan vi tog oss ut till rätt spår och inväntade tåget. Strax innan halv rullade det in och vi satte oss på våra platser och den tråkiga resan nedåt började. 

"SMSar du Ludwig och säger till att vi snart är där?" 

Nelly nickade och tog upp sin mobil, vi hade bara tio minuter kvar innan vi skulle vara framme på stationen i Helsingborg. Ludwig och Dante skulle hämta upp oss. När tåget började sakta in ställde jag mig upp och drog ner våra väskor som låg på hatthyllan över oss och gick bort mot bagageutrymmet för att dra ut den extra lilla väskan jag tagit med mig. Tåget stannade och dörrarna öppnades, vi tog oss ut på perrongen och med blicken letade vi upp de två killarna som skulle vänta på oss. Det dröjde inte länge innan min blick fastnade på Dante och jag började gå emot honom. 

"Hej." 

Var allt jag hann säga innan Dante kramade om mig, hårdare än någonsin.

"Tack." 

Han viskade ordet lätt i mitt öra. Jag vet inte riktigt varför han sa tack men det spelade ingen roll, han var tacksam för något och det något ska jag se till att han får behålla. Jag lättade lite på hans grepp och mötte istället hans läppar med mina. Det kändes bra att vara tillbaka i hans armar, även om det bara gått fem dagar. Ludwig harklade sig lite och vi båda kollade på honom. Nelly flinade innan hon och Ludwig vände sig om och började gå mot bilen. Jag slängde upp min ena väska på axeln och tog tag i den andra med min vänstra hand, den högra handen höll jag Dantes hand i. Han log mot mig innan vi också gick mot bilen och lastade in våra väskor. Vi satte oss i bilen, Nelly och Ludwig där framme och jag och Dante där bak. 

"Så, hur var det i Stockholm?" 

Ludwig kollade först på Nelly och sen på mig genom backspegeln.

"Bara bra, som vanligt. Det var roligt att inte missa Cornelias födelsedag." 

"Pratade hon något om Valter? Han saknar henne." 

"Nja, han nämndes men vi pratade inte så mycket boy talk, vi höll oss på våra egna banor istället." 

Ludwig nickade och svängde in på en gata, gatan som hotellet låg på. Vi skulle spendera två nätter här. När Ludwig väl fått parkerat efter lite om och men lastade vi ut vår packning och tog oss upp för trapporna in till hotellet. Det var ett väldigt fint hotell, det förvånade mig att dem alltid bodde på lite finare hotell, det var ju liksom aldrig mer än två nätter? Vi hade dock inte fått rum på samma våning så samtidigt som Ludwig och Nelly försvann in i en korridor gick jag och Dante mot hissen. Vi ställde oss tätt intill varandra och Dante klickade på knapp nr 4 och hissen började åka uppåt. Jag har saknat hans närhet. 

"Här är det." 

Dante gick före mig in i rummet och jag kom tätt bakom. Jag lämnade väskorna precis innanför dörren innan jag nästan hoppade ner i sängen och la mig skönt och pustade ut. Dante la sig brevid mig och kysste mig i pannan, det värmde i kroppen. 

"Allt är okej nu, eller hur?" 

Dante besvarade min fråga med en lätt nickning och log mot mig. Han såg okej ut, inte så som han brukar men något i hans ögon visade säkerhet och en viss trygghet. Jag flyttade på huvudet och la det istället på hans axel. Vi fick inte många minuters vila innan det knackade på våran dörr, jag gick och öppnade och möttes utav Nelly.

"Vi tänkte dra ut och käka, ska ni med?" 

Jag kollade bak mot Dante som skakade lätt på huvudet. 

"Nej, vi beställer något till rummet istället." 

"Jasså, ni ska ha sån mys dag, aja, vi ses senare." 

Jag lot mot Nelly innan jag stängde dörren och återvände till sängen där Dante fortfarande låg på rygg och kollade på mig. Jag la huvudet på snett innan jag sträckte på mig och kysste honom lätt.

"Room service?" 

"Room service."

Sa han besvarande och jag tog upp den lilla menyn som stod på det ena sidobordet, vi granskade allt och bestämde oss för ett par rätter vi ville beställa. Efter cirka tjugo minuter knackade det på dörren och Dante gick och tog emot maten, jag bytte om till något bekvämare och vi satte oss med brickan på sängen. Det var fantastiskt gott.

"Du har något där, vänta." 

Dante slickade lätt på sin tumme innan han placerade den på min underläpp och torkade bort lite sås, eller var det nu var. Jag log mot honom. När vi ätit upp ställde vi brickan på skrivbordet och medan jag gick till badrummet för att tvätta ansiktet började Dante gå igenom utbudet av TV kanaler på TV:n. Jag hörde hur han bytte från kanal till kanal innan ljudet stannade och han verkade ha bestämt sig för något. Efter att jag tvättat ansiktet gick jag åter igen ut till där Dante var och såg hur han låg på sängen och såg koncentrerad ut på TV:n. Jag log mot honom, han kollade dock inte på mig och gick mot honom. Jag la mig tätt intill honom och kysste honom på axeln, han hade ingen tröja på sig utan bara ett par mjukisbyxor. Hans händer flyttades från hans mage till mina höfter och han nästan lyfte upp mig så jag satt över honom. Jag böjde mig ner mot hans ansikte och lämnade en lätt kyss på hans läppar. Han log, det kände jag. Kyssarna blev lite grövre och en sak ledde till en annan. Snart låg också min tröja på golvet bredvid hans. 

"Du är det finaste jag har." 

Dante stannade upp lite och kollade mig djupt in i ögonen.

"Prata inte, säg inget, kyss mig bara." 

Del 26: Check! Tack från botten av mitt hjärta för 2,5K läsningar! Vi ses i nästa del.

MVH A