Vi dansar vidare i livet | D.L

Jobbet

Måndag 21 maj 2018. Klockan 12:35 

Idag var det äntligen dags för möte hos Veckorevyn angående lön och arbetstimmar. Det här jobbet kommer inte vara heltidsjobb, vilket känns både skönt och... Oskönt? Mötet skulle börja 13:30 vilket innebär att jag har en hel timme till att döda här hemma. Jag hade unnat mig lite sovmorgon, en god frukost och en varm dusch för att vakna upp lite. Vädret idag var mer än vad jag önskat mig, temperaturen var upp mot 25°C och inte ett moln på himlen syntes. Jag valde kläder för att se lite proffsig ut, som om jag faktiskt visste vad jag höll på med. Det blev en kjol, en blus och en vit kavaj, proffs outfit. Jag vet att jag sagt att jobbet är nära och att det är bra väder men jag tog faktiskt en taxi dit, jag var rädd att jag skulle komma sent och det får inte hända första dagen jag ska dit. 

"Hej, jag ska träffa ekonomichefen." 

Jag gick emot kvinnan som satt vid receptionen i det stora kontorshuset och gav henne mina uppgifter och hon sa åt mig vart jag skulle gå. Det var riktigt lyxiga kontor och allt var ljust och härligt, man blev glad över att gå igenom alla de upplysta rummen. Snart stod jag utanför konferensrum nummer fyra och möttes upp av Karolina, ekonomichefen, strax utanför. 

"Hej, jag heter Karolina och är ekonomi ansvarig här." 

"Hej hej, Moa Norin."  

Karolina öppnade dörren och gick fram och satte ner sin kaffekopp och dator och slog sig ner vid det stora ovala bordet. Jag satte mig strax brevid henne men inte allt för nära. Vi väntade ett tag innan chefernas chef kom in i rummet, Anna. De båda kvinnorna var jättetrevliga och väldigt genuina. 

"Vi har gjort ett schema så som vi tänkt skulle fungera bra, du kan ta en titt på det och är det något som känns absolut nej, det går inte, då får du bara hojta." 

Jag granskade schemat, det var mer än jag trodde eftersom jobbet klassades som icke heltid. Dagarna dem ville att jag skulle jobba var tisdag, torsdag, fredag och söndagar och varje arbetsdag låg på sex timmar. Det såg bra ut, jag visste inte riktigt var bra arbetstimmar var eller var dåliga var så jag nickade och sa att det såg bra ut.

"Det här är ingenting som är ristat i sten så är det något som kommer upp längs vägen får du säga till. Vi gillar att ha ganska felixibla arbetstimmar här för det har gjort alla mycket mer motiverade till att jobba." 

Resten av mötet diskuterade vi löner och arbetsuppgifter. Jag var redan kär i det här jobbet. 

"Vi skulle också vilja ha dig som kameraansvarig för intervjuer. Inte permanent men han som brukar ha hand om det är pappaledig just nu så det skulle passa bra." 

"Jag älskar att filma och fotografera så det kan jag absolut göra!"

Det var som att så fort jag önskade något i huvudet jag ville göra gav dem mig det som uppgift en sekund senare. Mötet höll på i ungefär en timma innan vi sa hejdå och jag begav mig hemåt igen. Vädret höll fortfarande i sig så jag ringde upp Lova för att se om hon ville träffas på stan. 

"Ja, absolut! Vart ska vi ses?" 

"Nybroplan? Ta en glass och sitta vid vattnet?"

"Blir perfa, ses vi där!" 

Lova hade inget planerat för resten av dagen och var redan inne i Stockholm så vi bestämde en tid och jag tog en buss dit. När jag kom dit kunde jag se Lova från långt håll och vi gick tillsammans för att köpa oss varsin glass. Det var mycket folk ute idag, inget som förvånade mig.

"Hur gick mötet?"

"Jättebra! Dem var jättetrevliga och arbetsuppgifterna och timmarna var bra. Hur gick din tenta?"