Måndag 30 november 2015
"Här." Säger Abbe och räcker mig spliffen efter att han har tagit några bloss.
"Tungt." Svarar jag och tar mitt första bloss. Alla kan reglerna till när man delar på en joint. Man tar tre bloss innan man skickar vidare till personen åt vänster om en. Plötsligt börjar min mobil ringa.
"Här." Säger jag och räcker spliffen till Oskar. Ja, Oskar. Vi har börjat umgås lite igen. Jag kollar på mobilen. Olivia. Varför ringer Olivia? Jag för luren till örat.
"Ja, hallå?" Säger jag.
"Kan du möta upp mig?" Frågar hon.
"Vart är du?" Frågar jag.
"På väg till dig." Svarar hon.
"Jag är inte hemma." Säger jag.
"Nej, jag vet. Jag såg snapkartan." Svarar hon. Jag nickar trots att hon inte kan se mig.
"Då så. Jag börjar gå mot dig då." Säger jag.
"Tack. Hejdå." Säger hon.
"Hejdå." Svarar jag och lägger på. Killarna kollar frågande på mig.
"Vem var det?" Frågar Abbe med ett flin. Jag suckar.
"Sofia bara." Ljuger jag. Killarna flinar mer mot mig.
"När ska du knulla henne?" Frågar Max. Jag ger honom en trött blick innan jag reser mig upp.
"Hejdå." Säger jag och hoppar ner från rampen. Jag hör killarna skratta bakom mig.
Det tar inte lång tid innan jag ser henne gå där på vägen. Hon går med blicken i marken och ser allt annat än självsäker och cool ut. Jag rynkar ögonbrynen. Jag har aldrig sett Olivia så här.
"Hej." Säger jag och drar in henne i en kram. Hon kollar upp på mig och rynkar på näsan.
"Du luktar konstigt." Säger hon. Jag kliar mig nervöst i nacken och flackar med blicken.
"Gör jag?" Frågar jag. Jag vet inte vad Olivia tycker om droger. Jag vill inte riskera något genom att säga sanningen. Hon kollar konstigt på mig och nickar. Dags att byta samtalsämne."Vad händer?" Frågar jag. Hon biter sig i kinden innan hon suckar.
"Allt blev precis kaos." Säger hon. Jag tar hennes hand och vi börjar gå.
"Förklara." Säger jag. Hon suckar igen.
"När jag kom hem idag satt pappa i mitt vardagsrum." Svarar hon. Jag kollar chockat på henne.
"Din pappa i LA?" Frågar jag. Hon nickar.
"Mm." Börjar hon. "Du vet, jag har inte sett honom på snart 12 år, och nu satt han helt plötsligt i min soffa." Fortsätter hon.
"Var ni nära? Innan han drog då alltså." Frågar jag. Hon nickar.
"Han var mitt allt. Min största förebild. Du vet, jag var en sån här riktig daddy's girl. Folk brukade säga till oss att vi hade en sån stark relation. Att det var fint att se en pappa och dotter älska varandra så mycket. Vi gjorde verkligen allt ihop. Jag gick ingenstans utan honom." Berättar hon. Jag nickar sakta.
"Det måste ha chockat er när han bara stack." Säger jag. Hon nickar.
"Mamma blev kanske inte så chockad. Hon blev bara sårad. Men jag blev chockad. Chockad och förstörd. Det var efter det jag blev ett argt barn. Även efter det jag slutade lita på folk. Slutade bry mig om folk. Slutade släppa in folk i mitt liv. För varför ska jag göra det om de bara tänker lämna sen ändå?" Förklarar hon. Jag är tyst ett tag.
"Vad ville han idag?" Frågar jag. Hon suckar och stannar. Vi håller fortfarande varandra i handen.
"Han vill att jag åker ner till honom i LA under jullovet." Säger hon. Jag kollar chockat på henne.
"Seröst? Försöker han ta upp kontakten med dig igen?" Frågar jag.
"Jag vet inte. Jag ska inte åka." Svarar hon.
"Du måste åka. Olivia, din pappa vill ju ha dig i sitt liv igen." Säger jag entusiastiskt. "Fattar du hur fantastiskt det här är?" Fortsätter jag glatt. Hon kollar allvarligt på mig.
"Dante, han vill inte ha mig där. Det är mamma som tvingar honom. Hon är trött på mig. Hon tycker att jag har blivit för mycket trubbel nu." Svarar hon. Mitt leende avtar sakta.
"Är du säker?" Frågar jag, fortfarande hoppfull. Jag antar att jag bara vill att någon ska få tillbaks sin pappa i alla fall. Jag kan ju inte det. Min pappa är borta för gott. Hon nickar.
"Han har inte hört av sig på 11 år, med undantag för de gånger jag har gjort något fel. Han har aldrig hälsat på mig, ringt mig för att fråga hur jag mår eller vad som pågår i mitt liv. Pappa bryr sig inte längre, precis som mamma. Dessutom sa han det själv." Säger hon. Jag är tyst ett tag.
"Men han åkte ju hit bara för att prata med dig!" Säger jag med nytt hopp. Hon himlar med ögonen. Men inte som att hon är irriterad på mig, snarare som att hela situationen tynger henne.
"Han var bara här för att träffa sina föräldrar egentligen." Svarar hon. Jag nickar sakta.
"Vad är dina planer för julen då om du inte ska fira med din pappa?" Frågar jag. Hon ler.
"Jag ska göra som jag har gjort i 11 år nu. Jag ska fira för mig själv på mitt rum medan de andra är hos Jonas familj." Svarar hon. Jag kollar chockat på henne innan jag skakar på huvudet.
"Kommer inte på frågan. Du firar inte jul ensam på ditt rum i år. Jag tillåter inte det!" Säger jag bestämt. Hon skrattar.
"Vad ska jag göra då? Det är bättre än att fira med mamma och dem." Svarar hon. Ett leende växer på mina läppar samtidigt som jag placerar mina händer på hennes midja.
"Fira med mig och mamma då? Mamma hade älskat det. Du ska bara veta hur mycket hon tycker om dig." Säger jag. Olivia skrattar lätt och vänder bort blicken. Jag kan ändå se hennes kinder bli lätt röda i gatlyktans sken. Jag lutar mig närmre henne. "Kan du inte snälla göra det?" Frågar jag. Hon kollar upp på mig med ett stort leende.
"Är det säkert då? Är du ens seriös?" Frågar hon. Jag kysser henne, länge.
"Jag har aldrig varit mer seriös." Svarar jag. Hennes leende växer och snart är våra läppar på varann igen.
DU LÄSER
Sex - Dante Lindhe
Fanfiction"Olivia, jag bryr mig om dig mer än vad jag bryr mig om mig själv. Hellre att jag är olycklig än att du är det. Så om det innebar att du skulle må bättre om jag lät dig gå, var jag villig att göra det. Jag är villig att göra precis allt för dig." De...
