Du är min mandy Moore || Ludwig Kronstrand

T R E

                      Victorias perspektiv

Efter att precis lagt ut en bild på instagram rör jag mig uppåt för att göra frukost. Jag sätter på mig en lång oversize hoodie som är hel grå. Håret sätter jag upp i en trasslig bulle.
Jag går ut från mitt rum och de första jag ser är Ludwig liggandes i vår soffa, eller det var inte bara Ludwig. Noel och Axel men dem sover.
Våra blickar stannade på varandra ett bra tag, tills han säger

- "Godmorgon"

- "Godmorgon" säger jag och ler lite fint.
Han ler tillbaka

- " Hur mår du? Är du bakis? "Frågar Ludwig mig.

- "Om jag är säger "jag och fnissar lite smått.
Jag stannade upp lite medans vi pratar men fortsatte sedan att gå för att ta något att äta.
I kylen ser jag att vi har juice, jag hämtar ett glas för att hälla upp medans jag halvskriker för att inte väcka dem andra till Ludwig.

- "Ludwig vill du ha juice? "

- "Ja tack"

Jag tar fram brödet,smöret,osten och gurkan.
Påläggen ligger på förutom gurkan som jag behöver skära.
Helt plötsligt råkar jag skära mig i fingret..

- " Ahh, fuuuck" skriker jag högt, riktigt högt..

Men som tur var hade mamma dragit till jobbet,
jag fortsätter svära för mig själv medans jag ser Ludwig komma springandes mot mig.

- " shit vad hände?"Frågar Ludwig oroligt, antagligen för att mitt finger rinner av blod som negarafallen i floder.
Samtidigt tar han fram en stor bunt med papper och tar tag i min hand, hans händer omfamnar min hand med pappret för att få blodet att inte rinna.

- "Jag råka skära mig " säger lite nervöst och kollar upp på han.

Han kollar på mig också, han börjar le och fnissa lite. 
Dels håller han kvar sina händer på min.

- "Vad är så roligt?"Frågar jag och ett flin på mina läppar börjar bildas

Ludwig kollar upp på mig i ett leende.

- "Haha nej inget, jag tycker bara du är väldigt fin" säger Ludwig till mig. Orden han yttrar får mig att bli röd i ansiktet på direkten

-" Ah, jaha, eh, uu tack. du med" säger jag märker på direkten hur mina kinder hettas upp. Bra Vicci, meningen som du nyss försökte formulera blev bara som mummel. Snyggt jobbat, skäm ut dig lite mer tack...

- "Haha" mumlar han, antagligen för att han märker min nervositet. Jag besvarar aldrig skrattet utan kollar istället lite osäkert ner i golvet

- "Vart har ni plåster?" säger han plötsligt efter den stela tystnaden

- " i skåpet ovanför spisen "svarar jag och nickar med huvudet mot skåpet som ofc är ovanför spisen.

- "Okej, håll kvar pappret så så jag kan ta ett plåster"
Efter ungefär 10 sekunder letandes i skåpet hittar det han söker, tar bort pappret som är runt mitt finger för att sedan skölja bort allt blod. Vilket svider allelers för mycket för att jag inte ska dra bort fingret en kort stund.

- "Förlåt om det gör ont men det går över snart" Säger han och håller koncentrerat koll på det han gör

- "Nej det är lungt, du hjälper mig ju" säger jag med ett flin på läpparna.

- "Deklart"
Han tar en handduk för att torka bort allt vatten för att sedan sätta på plåstret.

- "Klart" säger Ludwig stolt

- "Du är ju bäst" säger jag och tackar han.

- "Här har du din juice haha" sa jag.

- " Taaack" säger Ludwig och går tillbaka mot soffan.
Jag följer med men inser snabbt att soffan är full med Axel och Noel som sover.
Innan jag tänkt vart jag ska sitta sätter jag på tv:n och tar fram en stol för att sitta på.
Ludwig har även funnit sig själv en plats i soffan där han låg förut under sitt täcke.

- "Men gud du behöver inte sitta på en stol, här kom du kan sitta bredvid mig" säger Ludwig och slår lite med handen som om jag vore en hund. Gulligt.

- "Jaha, eh, aa tack så mycket", säger jag och ler lite nervöst.
Jag slår mig ner i soffan bredvid Ludwig som ser ut att ha de väldigt mysigt med sitt täcke och kuddar.

- Vill du ha?"Frågar Ludwig plötsligt och räcker täcket till mig.

- " Eh aa tack" svarar jag
Så nu delar jag och Ludwig täcke? Sjukt ändå.
Och inte mer med de så ligger jag nu lutad mot Ludwig i hans famn med hans arm runt mig?
Den här stunden behövde absolut inte ta slut kände jag.

                          Ludwigs perspektiv

Just nu ligger alltså Victoria i min famn och vi kollar på tv tillsammans.
Det ända som skulle kunna förstöras nu är att Dante kommer och ifrågasätter vad vi håller på med.
Jaja, jag får väll njuta av stunden.

Efter ett tag vaknar Noel och Axel med ett frågade uttryck på oss.
Jag svarade bara med att rynka på pannan och kasta lite me handen då Victoria hade somnat i min famn. Jag vill liksom inte väcka henne.
Jag kollar på mobilen och ser att klockan hunnit bli 12:57.
Fan idag måste vi till studion och skriva lite på en ny låt, de är ju lördag. Jag pallar fan inte det, just nu vill jag bara ligga här med Victoria.

                             Noels perspektiv

Undra varför dem ligger sådär? Inget som stör mig direkt men det är liksom Dantes syster och hans närmsta vän. Men dem passade fan bra asså. Jag vill inte störa de direkt så jag lät dem va.
Jag tog upp min lur och frågade Axel
- "Eyy vart är Dante? "

- "Jag vet inte, eller jag vakna för ca 3 timmar sedan och då var han i köket men jag somna om igen tills nu "svarar Axel.

- "Ah Ludde vet du?"

- "Ja tror han drog till scateparken", svarar Ludde med sin blick kollande ner i sin mobil.

- "Ah där brukar han hänga i timmar" sa jag.

                       Victorias perspektiv

Jag vaknar och kommer på mig att jag somnade i Ludwigs famn, det var så mysigt. Han är en så mysig människa. Han om någon vet jag är en riktigt lojal kille.

- "Är du vaken? "Hör jag en gullig röst fråga
Det var Ludwig.

-" Jaa, shit hur länge sov jag? "Frågar jag med en riktigt morgonröst.

- "I kanske en timme ca" svarar Ludwig glatt.

Jag hör hur en dörr smälls igen. Det är Dante.
Han har inte lagt märke till mig och Ludwig än, han fortsätter ta av sig sin jacka och skor tills han får syn på oss.
Han stannar bara upp..

3 kapitlet nu! Hoppas hoppas att någon tycker om den!
Men nu börjar de hända grejer:)

Rösta gärna <3