T O L V

2.9K 27 1
                                    


Ludwigs perspektiv

-" Du är vaken" Viskar jag.
Hon svara mig med en förskräckt nickning, som att hon inte vet vad hon gör här. Min tanke stämde.

-" Va går jag här? Frågade hon mig med en svag röst som jag för en del har saknat att höra.

-" Vänta jag hämtar en läkare"
Efter ca 30 sekunder har jag hittat en läkare för meddela att Victoria har vaknat.
Vi går snabbt mot Viccis rum. När vi kommit in börjar läkaren fråga henne några frågor för att se hur hennes minne låg till.

-" Minns du vad som hände? Frågar läkaren henne med ett block och penna i handen för att anteckna hennes svar.

-" Nej"får Vicci ut som svar.
Fuck tänk om hon inte ens minns mig..
Hon har inga krafter kvar i kroppen märker jag.

-" Minns du vad din pappa heter?" Frågar läkaren.
Varför frågade hon om just hennes pappa.. kunde hon inte frågat om hennes mamma istället..

-" Nej" hon svarade korta svar.

Nu kom den hemska frågan..

-" Vem är killen bredvid dig?"
Hon blev tyst ett tag, fuck. Hon har glömt mig..

-" Ludwig, min pojkvän"
Gissa OM jag blev chockad.
Ett leende på mina läppar bildades direkt . Jag tog tag i hennes hand, hon svarade mig med ett leende.

-" Okej, jag ska lämna er själva ett tag,vi återkommer med svar" säger läkaren till oss.

-" Hur mår du älskling?"frågar jag henne mjukt.

-" Jag vet inte, vad har ens hänt?" Frågar hon mig förvirrat.

-" Du ramlade av din häst och svimma, du har legat här i typ 5 dagar. Och jag har sovit här varje natt" svarar jag henne medan ja stryker min hand på hennes kind.

-" Men åh hjärtat va fin du är" svarar hon och putar lite med läpparna för att ja ska ge henne puss. Jag ger henne den kyss hon bad om, shit vad jag saknat dehär.

- " Jag har varit så orolig älskling " säger jag till Vicci.

-" Men ja är vaken nu"

-" Vill du att ja ringa Dante?"
Precis när jag sa de sken hon upp som en sol, ja tog de som ett ja.
Efter att ha ringt Dante och berättat att hon vaknat var han här på mindre än 10 minuter.

En rusande Dante springer in i rummet

-" AHH SHIIT Vicciii du får aldrig rida den där hästjäveln igen" säger Dante medan han kramar om henne.
Vicci säger ingenting men den börjar prata om allt mellan himmel och jord. En läkare kommer in i rummet för att prata lite me Vicci.

-" Hej, hur mår du?" Frågar hon Vicci

-" Bra tror ja" svarar hon lite lågt.
Jag håller även hennes hand.

-" Okej, skulle du kunna testa att ställa dig upp för att se om du har ont någonstans?" Frågar läkaren Vicci lite försiktigt.
Vicci kollar på mig fundersamt och börjar sedan böja sig fram för att försöka ställa sig, men hon kom inte så långt. Precis när hon kommit upp i stolsits skriker hon till.

-" Ajjj"
Jag blev lite rädd av svaret hon gav oss, eller ju mer orolig..
Vicci kasta sig bak igen för att lägga sig så hon låg förut.

-" Okej.. Du har precis vaknat så de kommer ta ett tag innan smärtan lägger sig."

-" Men när får ja åka hem?" Frågar Vicci läkaren lite ledsamt.

-" Om det är bättre tills imorgon får du åka hem imorgon, men inget säkert"
Jag bara sken upp när hon sa de, yes hon kommer bli bra!!
Läkaren lämnar rummet och vi börjar prata me Vicci.

-" Du får kanske lämna imorrn jävlar vad bra!!! Säger Dante med en exalterad röst.
Vicci nickar glatt men fortsätter med

-" Ja måste ha fått en riktigt smäll, de gör skit ont.."
Säger hon med en ledsen röst.

-" Men de blir bra hjärtat, nån gång går det över. Jag och Dante kommer aldrig lämna din sida de vet du" svarar jag med en kyss.
" jag har saknat dig" fortsätter jag mellan kyssen"

- "O ja dig" säger hon lite lågt.

-" Hörn sluta gulla nu man blir ju tredje hjulet deluxe här" hör vi Dantes röst säga.
Bara för att reta han ännu mer hoppar jag upp bredvid henne och kramar om henne.
Hon lägger sitt huvud på mitt bröst och vi båda börjar flina.

-" Men hörniiii ja har ingen att mysa med sluta nu" säger Dante lite seriöst.

-" Men vadå vi är ju kära, var glad för oss istället" säger Vicci och ler lite innan hon kysser mig. Haha det är rätt kul att reta han.

-" Amen fan ja ringer Axel o Noel" svarar Dante lite surt men han skrattar ändå.

                          Victorias perspektiv

Efter ett tag kommer Axel och Noel in i rummet, båda kramar om mig och frågar hur jag mår osv. Vi hade det väldigt trevligt faktiskt, vi pratade, åt,skrattade och lyssnade på killarnas nya låt Gråzon. De har inte släppt den ännu men den är klar och jag fick ändå höra den och den var sjukt bra!

Jag tror att killarna varit här i ca 7 timmar nu, klockan visade sig vara 22:13 och den kom runt 17:00.
Killarna drog förutom ofc Ludde, han var påväg att lägga sig på sin madrass till jag stoppar han med

-" Men älskling, du får sova bredvid mig"
Sängen var jätte stor, jag hade fått en av de störta sängarna så gott om plats fanns det. Dante hade också fått plats om de var så, ja tror sängen var upp mot 1,80 stor. Alltså dubbelsäng.

-" Är du säker, vill inte störa din sömn"
Säger Ludwig lite lågt men med en riktigt gullig röst. Han är så fin, han bryr sig så mycket om mig och alla andra, vill alltid folks bästa och blir nästan aldrig sur.

-" Jag sover bättre med dig bredvid mig, jag lovar" svarar jag med ett leende.
Ludwig kryper ner under täcket med mig vid sin sida och lägger sin arm runt mig så jag kan luta mitt huvud mot hans bröst för att sova.

-" Godnatt älskling, jag älskar dig det vet du va?" Frågar Ludde mig med en mjuk och fin röst.

-" Om du vill säga det oftare så, men ja de har du. Jag älskar dig med" svarar jag med huvud på hans bröst och Ludde om mig. Det här njuter jag av varje sekund.

Orkar inte läsa igenom detta kapitel men hoppas ni gillar det! Skriv om det är något önskemål om något:)

Rösta gärna <3

Du är min mandy Moore || Ludwig Kronstrand Där berättelser lever. Upptäck nu