T R E T T I O

1.9K 20 0
                                    


Ludwigs perspektiv

Orden som den okända personen skriver gör både mig och Vicci helt stumma, fan. Hon skulle inte sett det där, för jag vet exakt vem människan är.

-" Vem är det?" Frågade hon mig med en orolig ton i rösten.

-" Hm, Alexander " mumlar jag, i hopp om att Dante, Noel och Axel inte ska höra. Men det misslyckas jag med


-" Vad är det med Alexander?" Frågar Dante mig lite längre bort i soffan.
Då jag vet att det inte är en ide att ens försöka säga inget så ger jag han mobilen för att han ska kunna läsa sms:et. Hans ögon blir stora och käkbenen spänds när han läser det.

-" Idiot" mumlar han

-" Får se" säger Axel som sitter bredvid Noel
Båda får fram en orolig blick när dem läser skiten han skrivit.

-" Vad menar han?" Frågar jag och höjer blicken från Ludwigs bröst .

-" Han vill inte se mig med någon tjej, eftersom att han aldrig kommer få en så vill han inte att nån av oss ska ha en. Eftersom han hatar oss,o vi hatar han så" säger Ludwig och höjer ögonbrynet lite.
Jag säger inte så mycket utan lägger ner huvudet på hans mage.
Hans mobil plingar till igen och vi alla vänder blicken mot han.

072******37: 23:41
Vi ska fkn ses nu, kom Sture nu.

-" Han vill att vi ska komma till Sture nu" yttrar Ludwig tveksamt.

-" Men neeej hjärtat inte nu,kan inte du stanna med mig" säger jag lite ledsamt, då jag verkligen vill att han ska stanna här, och jag vill inte få hem han helt blodig igen.

-" Nej älskling jag ska inte" mumlar han och kysser mig på kinden, då jag ligger med kinden upp mot han.

-" Okej bra" säger jag och vrider på huvudet så han gan lämna en kyss på min mun.

-" Men ska ni dra eller?" Frågar Ludwig dem andra killarna

-"Vi måste" suckar Axel

-" Men fuck han, jag pallar inte dra dit" säger Dante nästan lite argt.

-" Men om vi inte drar dit kommer det bli så fkn kaos nästa gång" suckar Noel.

-" Men sluta träffa dem då?" Säger jag med en förvirrad röst, det är väll inte så jävla svårt...

-" Ja jo, du har en poäng men det är inte så lätt" säger Noel och stäcker lite på sig.

-" Varför?" Frågar jag

-" Vi har varit i agg med han i typ 2 år Vicci, och det går inte att sluta bara sådär. Han är en idiot, som inte fattar något i sin tröga skalle" säger Dante surt

Jag suckar bara till men skiter i vad dem gör, eller helst vill jag att dem inte drar. Då jag inte vill att dem gör sig illa...

-" Om ni drar vill jag följa med" säger jag bestämt

-" Nej absolut inte älskling" säger Ludwig och börjar pilla med mitt hår

-" Varför inte?" Frågar jag undrande

-" Det är farligt, man vet aldrig vad dem har med sig. En gång hade dem en fkn pistol" säger Axel

-" Sköt dem er???" Frågad jag chockat

-" Dem sköt Noel i magen" säger Dante. Han har nu satt sina armbågar vilandes mot hans knän och händer hopflätade framför hans ansikte.

-" Kolla mitt ärr" säger Noel och drar upp sin tröja lite smått där ett ärr sitter på vänstra sidan av naveln.

-" Men shit, människan borde dra till ett psykhem" suckar jag bestämt.

Killarna var uppe i en diskussion om dem andra skulle dra eller inte, Mathilda hade somnat i Noel knä och jag håller nästan på att göra samma sak. Fast i Luddes knä. Mina ögon vill so bad bara somna men jag vill fortfarande höra om dem drar eller inte, men jag var för trött. Mina ögon sluter sig långsamt och sedan somnade jag. Eller jag var typ halvvaken,jag hörde inte vad dem sa men kände hur ett täcke las över mig utan att min kudde, som då är Ludwig flyttat på sig. Det är plötsligt väldigt tyst i vardagsrummet så jag antar att dem andra drog, förutom Ludde. Som han lovade mig.

-" Älskling" hör jag Ludde viska i mitt öra. Men tillräckligt lågt för att jag inte ska reagera.
Jag vrider bara lite på mig men känner hur Ludwig reser sig upp. Fan ska han gå nu? Lämna mig här i soffan själv?
Men snabbt känner jag hur han drar bort täcket, placerar sina armar runt mina knän och min hals för att bära upp mig i hans famn gåendes mot sovrummet. Jag var för trött för att reagera så när han borde mig lutade jag huvudet mot hans axel.
Han la mig mjukt i sängen och försvann ur rummet, men kom snabbt tillbaka och la täcket över mig. Jag hör hur han trär av sig sina kläder och snabbt var han bredvid mig i sängen. Han lägger sin arm över mig och drar mig lätt närmare mot han.

-" Godnatt älskling" viskar han i mitt öra. Jag hör det men reagerar inte. Utan sluter nu ögonen helt för somna. Skönt.

Fredag: 11:01

Jag vaknade av att någon viskade något i mitt öra.

-" Älskling vakna nu"
Det var Ludwig som yttrade dem små orden.
Jag öppnar ögonen långsamt och möter Ludwig fina leende nära mitt ansikte.

-" Godmorgon" säger han och kysser mig på pannan.

-" Godmorgon" säger jag och drar händerna längst mitt ansikte.

-"Herregud sov jag med kläder?" Frågar jag chockandes till Ludwig. Eller jag har på mig min grå Thrasher hoodie och mina vita mjukisshorts.

-" Du somna i soffan igår så jag borde dig hit" säger han.
Jag nickar och sträcker på mig för att komma upp ut sängen.
Hårborsten ligger på mitt sminkbord så jag tar den för att borta igenom mitt hår och sätter upp det i en bulle. När vi kommer ut i vardagsrummet möter jag tre döda människor i soffan.
Noel,Mathilda och Axel har antagligen sovit över och däckat i soffan, chockad över att dem inte kom hem blåslagna.
Jag skrattar lite åt dem på vägen mot köket där jag ska göra mig något litet att äta.



Jätte kort kapitel men det blev ändå två på en dag! Men jag tycker ändå kapitlet var mysigt💓

Rösta gärna<3

Du är min mandy Moore || Ludwig Kronstrand Where stories live. Discover now