Istället för att gå till skolan så vänder jag mig i sängen och stänger av alarmet så fort de ringer och forsätter sova. Jag ville inte möta han i skolan, ville inte behöva verka vara helt okej, nu behövde jag till och med snacka med han eftersom vi hade den där löjliga uppgiften. Så för att undvika situationen så skolkade jag. Dante hade nyfiket knackat på min dörr och frågat mig om jag tänkte gå till skolan eller inte.
''Jag mår inte så bra,'' mumlade jag som svar, jag ljög ju inte.
''Jaha,'' hans röst lät lite orolig. ''Jag går nu iallafall.''
Jag låg bara kvar i sängen efter han stängt dörren och än en gång somnade om. Efter någon timme vaknar jag upp igen och solen lyser dovt in genom den halvöppna gardinen, jag sträcker på mig och stirrar upp i taket någon sekund, sen räcker jag mig efter mobilen. Sekunden jag låser upp den ser jag flertal notiser från meddelanden appen, jag går in för att kolla om något nytt kommit. Det var bara samma gamla ignorerade sms som poppade upp på skärmen, jag suckade lite. Jag var kanske super löjlig, vi var ju inte ens ihop, varför kunde jag blivit så sårad av en kyss. Det är väl självklart att han inte gillar dig, hade jag tänkt om och om igen. Hur mycket jag än försökte intala mig själv att det säkert bara var en oskyldig kyss så var det nog inte det. Jag pressar mig ut ur appen och kollar istället andra sociala medier för att undvika att tänka ännu mer på det.
》
Efter Dante hade kommit hem från skolan hade han klampat in på mitt rum och övertygat mig att kolla på film med han. Han hade köpt med godis och läsk i affären på vägen hem från skolan, det fick mig på lite bättre humör, han brydde sig iallafall. Nu satt vi där i sängen med fötterna uppslängda på varandras och kollade på lilo & stitch på vhs spelaren.
''Jag vill fan dit.''
''Vart?'' Frågar jag förvirrat, jag var ganska inne i filmen och Dante's ord nådde riktigt inte mina öron.
''Hawaii, vart annars?'' skrockar han och räcker ner handen i godis påsen igen.
''Mm, jag med,'' mumlar jag som svar, inte för att jag är irriterad eller något, bara för jag inte är så alert när jag ligger där med läskflaskan i handen och ögonen fast klistrade på skärmen framför oss.
Efter en stund så ligger Dante å halvsover bredvid mig. Jag sänker volymen på teven och scrollar igenom min mobil lite diskret, ifall Dante bestämmer sig för att vakna. När jag ligger där och scrollar kan jag inte sluta tänka på Noel, känner mig faktiskt lite taskig nu för att jag helt ignorerat hans sms. Jag behöver väl inte bete mig dåligt bara för han hånglade med någon tjej, det är ju hans liv, han borde få göra vad han vill utan att jag ska bli sårad.
Just när jag sitter där och låter tankarna distrahera mig från filmen så knackar det några hårda knackningar på dörren, Dante ligger fortfarande lika still och snarkar lite så jag bestämmer mig för att springa ner för trappan och ner i hallen. Sakta låser jag upp dörren och öppnar den.
Där står Noel, hans näsa och kinder lite ljusröda av kyla. Han står där med händerna i fickorna och kollar upp på mig med sina blåa ögon. Mitt hjärta slår några extra slag och jag hinner inte ens tänka förens jag slänger dörren i hans ansikte. Jag vänder mig hastigt om. Fyfan, här står jag i pyjamas byxor och ett linne som är två storlekar för små, också kommer han. Jag vet inte ens vad jag ska göra men efter några sekunder hör jag hur dörren öppnas igen, mitt huvud kollar över axeln. Jag vill knappt vända mig om igen.
''Dahlia-''
''Du måste gå, nu.'' Ber jag han, Dante skulle ju kunna vakna vilken sekund som helst och misstänka något.
''Jag måste få prata med dig, snälla bara låt mig-''
''Dante ligger där uppe! Han kommer döda både dig och mig om han misstänker att något är på gång!''
''Vi kan bara säga att jag är här för att lämna material till uppgiften!'' Ber han tillbaks, jag biter mig löst i läppen och sväljer hårt före jag drar händerna genom håret och lägger armarna i kors innan jag vänder hela kroppen mot Noel.
''Vad vill du.''
''Du såg mig, med den där tjejen på festen, eller hur?'' Han luktar cigarett och jag kan höra att hans röst blir lite skakig när han yttrar orden.
''Vad snackar du om?'' Ljuger jag, vet ju exakt vad han pratar om, och när han nämner kyssen så sticker det till lite i hjärtat.
''Lek inte dum,'' suckar han och kollar ner på hans händer.
''Jag leker inte dum-''
''Tjejen jag hånglade med?'' Avbryter han mig. ''Jag har ingen jävla aning om vem hon var, och det där strulet betydde ingeting för mig.''
''Jaha,'' fjärilarna i magen blir helvilda när han förklarar situationen, jag vill nästan bara skrika, jag hade fel. Jag vill säga så mycket mer än 'jaha', men det är det enda som kommer ut ur mig.
''Det är ju,'' han pausar mitt i meningen, som att han försöker samla på sig mod. ''Det är ju dig som jag gillar.'' Allting stannar när han säger det, men jag hinner inte svara, för allt jag hör är Dante som ropar från ovanvåningen.
''Snackar du med någon där nere, eller?''
Paniken rasar igenom och jag bara kollar på Noel med stora ögon sekunden han ropar orden.
''Du måste ut härifrån, nu,'' viskar jag. Han nickar lite osäkert och backar bak några steg.
''Dahlia?'' Ropar Dante återigen.
''Kommer du till skolan imorgon?'' Viskar Noel tillbaka, jag bara nickar som ett snabbt svar och studerar han när han försiktigt öppnar dörren och försvinner bakom den.
''Hallå, Dahlia!'' Ropar han en sista gång och då springer jag upp för trapporna igen.
''Förlåt, jag snackade bara med mamma i telefonen.'' Han rynkar lite på ögonbrynen som svar, som att han inte är helt övertygad, men jag bara lägger mig ner på sängen igen och pressar play på filmen.
