Hjärtslag | Dante Lindhe

3. Städning och bakfylla

Klockan är inte framåt halv ett på eftermiddagen när jag slutligen öppnar ögonen. Huvudet värker och det känns som att någon slagit mig över hela kroppen. Jag vänder mig om i sängen och ser att Daniella ligger bredvid mig i sängen. Jag har ingen aning om var Hanna är men jag gissar att hon åkte hem till sig.

Jag lyckas till slut resa mig ur sängen och drar igen gardinerna. Genast blir huvudvärken mycket lättare och jag kan andas ut.

"Godmorgon, Nelly" gäspar Daniella när hon reser sig ur sängen.

"Vet du var Hanna försvann?" frågar jag och byter om till mjukiskläder. Jag lyckades tydligen somna med jeansen och allt på igår kväll. Jag minns knappt vad som hände igår kväll.

"Jag tror hon drog hem" svarar Daniella och sätter sig på sängkanten. Jag tar fram några av mina mjukiskläder och ger till Daniella eftersom hon inte har något eget att ha. Vi byter snabbt om och bestämmer oss sedan för att gå ner till köket.

Nere i köket sitter Ludde, Dante och Noel runt köksbordet. Det är först när jag får syn på Dante som minnena från gårkvällen kommer tillbaka. Det känns som att jag inbillar mig hela gårkvällen men när jag ser Dantes flin vet jag att det stämmer.

Dante kysste mig igår.

"Vill ni ha värktabletter?" frågar Ludde och jag nickar. Jag tar emot Ipren paket och jag och Daniella sväljer ner varsin tablett med lite vatten. Därefter sätter vi oss också ner vid köksbordet, men en bit ifrån Dante. Jag vill inte skämma ut mig själv ytterligare en gång.

"Minns ni något från igår?" frågar Ludde och masserar tinningarna.

"Jag minns iallafall att du drog hem med någon tjej" svarar Noel och flinar.

"Haha jättekul" säger Ludde ironiskt.

"Hade ni kul då?" frågar Noel.

"Jag ska döda dig Noel" svarar Ludde och hoppar upp från stolen. I samma sekund försvinner dem båda ut ur köket och jag och Daniella blir helt plötsligt ensamma med Dante. Jag tittar över mot honom och ser att han fortfarande bara flinar. Jag tittar ner i knäet och förbannar mig själv över att jag inte sa något igår, jag har ingen aning om hur han tolkar det här.

"Är det något Nelly?" frågar Daniella. Jag lyckas undkomma frågan då Ludde och Noel kommer tillbaka in i köket. Ludde har hoppat upp på Noels rygg och försöker brotta ner honom. 

"Någon som vill köpa pizza?" frågar Dante och alla vänder sig mot honom.

Vi beställer typ fem pizzor och pizza har aldrig smakat så gott som det smakar nu. Pizza har aldrig smakat så gott som det gör nu när jag sitter på soffans armstöd och tittar på någon serie medans jag trycker pizza tills jag exploderar. 

Men när jag slutligen är mätt har allt det roliga försvunnit och huvudvärken gör sig påmind. 

"Någon som vill städa?" frågar Ludde.

"Du tror att någon uppriktigt ska svara ja på den frågan?" utbrister Dante och vi börjar skratta.

"Men det är bara att få den här skiten överstökad" säger Ludde och reser sig upp ur soffan. Vi alla reser sig upp ur soffan och börjar motvilligt med städningen i huset. Det är faktiskt sjukt hur stökigt huset kan bli efter en fest. Det ligger plastmuggar på de mesta skumma platserna och skum dricka på golvet i badrummet. 

Det tar flera timmar att städa upp all skit i huset och dessutom ställa tillbaka alla prydnadssaker igen. Det är tur att Ludde har vett nog att ställa bort prydnadssakerna. Mamma hade blivit så besviken om någon av hennes dyra vaser hade gått sönder, och jag eller Ludde hade inte kommit lindrigt undan. 

Till våran glädje stannar ändå Dante, Noel och Daniella kvar och hjälper oss med att städa iordning och plocka tillbaka alla saker. 

"Vad gör vi nu då?" frågar Noel när vi slutligen är klara med städningen.

"Alltså mamma kommer inte tillbaka förrän imorgon så vi skulle kunna hänga här. Vi kan köpa kinamat, godis och se på någon film" föreslår Ludwig och alla håller med.

"Jag kan fixa godis" säger jag.

"Och jag hänger med" säger Dante snabbt. Jag tittar upp på honom men han tittar på Ludde istället.

"Okej, då antar jag att resten fixar kinamaten" säger Ludwig.

Det är otroligt stel stämning mellan mig och Dante i butiken. Vi pratar knappt utan ser bara till att samla ihop godiset vi ska ha. Det känns jobbigt att det är så här stelt mellan oss sen igår. Jag tycker Dante är en rolig person att hänga med så det skulle vara sorgligt om vi skulle ha den här jargonen föralltid.

Vi lyckas komma fram till vilket godis vi ska köpa och betalar. Det är inte förrän vi har kommit ut ur mataffären som Dante börjar prata igen.

"Nelly, kan vi prata?" frågar han och rör händerna nervöst.

"Om vadå?" undrar jag.

"Följ med mig" säger Dante och tar tag i min hand. Det går som en elektrisk stöt genom hela min kropp när Dante drar med mig bakom mataffären.

"Kan vi prata om igår?" frågar han.

"Men Dante, det var inget. Vi kan inte prata om det" svarar jag och tittar ner på mina fötter.

"Så det här var ingenting?" säger Dante. Han tar tag i min haka och innan jag hinner reagera har han återigen kysst mig. Jag vet inte vad det är som får mig att göra det men jag kysser honom tillbaka och lägger armarna runt hans nacke. Han avslutar kyssen och börjar istället kyssa mig nerför halsen. Det är då verkligheten slår mig och jag drar bort mig från Dante.

"Det går inte, Dante. Det funkar inte" säger jag och börjar i min ensamhet gå tillbaka mot huset. Ovetandes om Dante är bakom mig eller inte.