Hjärtslag | Dante Lindhe

Tröst hos Ludwig

Tack för 2k läsningar och förlåt för dålig uppdatering!!

Jag vet inte hur länge jag går omkring i Stockholms stad. Men jag vaknar inte från min så kallade tankedvala förrän min telefon börjar ringa. Jag stannar upp och inser sedan att jag inte har en aning om var jag är. Jag tar upp telefonen och ser att det är Ludwig som ringer så jag svarar.

"Hej, Nelly. Jag är ledsen ifall jag avbröt något, men jag ville bara kolla hur det gick med Dante" säger Ludwig spänt.

När han nämner Dantes namn känns det som att någon trycker en stor sten mot mitt bröst och det blir allt svårare att andas. Jag börjar hyperventilera och min tårar rinner återigen nerför kinderna.

"Vad är det Nelly? Är du okej?" frågar Ludwig oroligt.

"Kom hit, Ludwig" svarar jag otydligt.

"Var är du?" frågar han.

"Jag vet inte" svarar jag osäkert.

"Vänta där, jag kommer snart" säger Ludwig och lägger på luren.

Med mobilen i handen sjunker jag ner på närmaste bänk. Jag drar upp benen mot bröstet och lutar huvudet mot mina handflator. Jag hulkar om och om igen, hela min kropp skakar och det hjälper inte att jag drar jackan närmare kroppen.

Jag vet inte hur lång tid det går innan jag hör ett livstecken från en annan människa. 

"Nelly!" ropar Ludwig från avstånd.

Jag tar upp huvudet från mina händer och ser Ludwig gå mot mig. Jag reser mig upp och slänger mig i hans famn. Han tar ett mjukt grepp om mig och låter mig gråta mot hans axel en stund.

"Vad har hänt, Nelly?" frågar Ludwig oroligt. 

"Dan..Dante. Han kn..kn..knullade med en annan t..tjej" snyftar jag fram.

Ludwig leder mig fram till en bänk och drar sedan ner mig i hans knä.

"Älskade syrran" säger Ludwig och stryker mig över pannan. 

"Jag fattar inte hur han kunde göra något sådant, han lovade att vänta på mig" säger jag hulkande.

"Det är inte ditt fel Nelly. Det är Dante som är en idiot, om han inte kan se det fina i dig är han inte värd dig. Du är 1000 gånger bättre än honom" säger Ludwig tröstande.

Jag svarar hans ord med tystnad utan lutar bara huvudet mot hans bröstkorg. Jag stänger ögonen och lyssnar på ljudet av mina hulkningar och vinden som blåser omkring de vackra höstlöven. Vanligtvis brukade jag älska hösten, hösten var alltid så mysig. Nu kunde jag bara se nackdelarna med hösten, jag kunde inte se något positivt med någonting nu. Var det mig det var fel på? Var det på grund av mig som Dante låg med en annan tjej?