Hjärtslag | Dante Lindhe

8. Kyss mig igen

Jag vaknar extra tidigt måndagen efter. Jag har en klump i magen som både orsakar nervositet och spänning. Jag har varit på högvarv enda sedan igår. Enda sedan sms:et jag fick igår. Återigen låser jag upp mobilen och tittar på sms:et, som att det ska försvinna bara för att jag inte tittat på det.

Dante 

----

15:09 Om du kommer extra tidigt till skolan imorgon så har jag en överraskning

----

Jag hade inte svarat på Dantes sms, jag hade inte vågat. Tänk om det här bara var ett lustigt skämt från hans sida. Jag fattar inte att jag faktiskt tänker ta mig tidigt till skolan idag. Det känns så otroligt löjligt bara. Men samtidigt vågar jag inte riskera något, tänk om Dante faktiskt är allvarlig. Då vill jag inte låta honom stå där och vänta utan att jag kommer dit.

Jag går upp ur sängen, klockan är bara sex på morgonen så solen har inte visat sig på himlen ännu. Det är extra jobbigt att gå upp såhär tidigt på under en så mörk period av året. Därför brukar jag börja dagen med en kalldusch, det går inte att inte vakna till av en kalldusch. 

Jag orkar sällan anstränga mig inför en skoldag eftersom jag inte bryr mig om folket där, men om Dante verkligen är där vill jag inte se alldeles för vanlig ut. Jag fattar inte varför, det är inte som att jag tycker om Dante men ändå kan jag inte sluta tänka på det. Jag måste släppa tankarna och inse att det förmodligen är ett skämt. Jag får iallafall möjlighet att plugga lite innan skolan börjar om han inte är där.

Jag fixar iordning mig lite snabbt och väljer en outfit, inget märkvärdigt men lite mer än vanligt bara. Därefter gör jag iordning min vanliga smoothie på morgonen. Jag har verkligen problem med att äta på morgonen men jag försöker tvinga i mig min smoothie varje morgon. Det är inte bra att jag inte äter på morgonen men jag väger ofta upp det med att äta mycket på eftermiddagen. 

"Nelly, om du ska komma tidigt till skolan måste vi åka nu!" ropar mamma från nedervåningen. Jag plockar ihop mina saker och ställer mig sedan framför spegeln. Jag tar ett djupt andetag och tittar mig själv i ögonen.

Det kommer gå bra Nelly. 

Jag skyndar mig ner till nedervåningen där jag ser mamma i hallen. 

"Varför är du tvungen att komma så tidigt till skolan nu igen?" frågar mamma medans vi tar på oss ytterkläderna.

"Jag är tvungen att använda en bok i skolans bibliotek till ett arbete, och jag vill få boken innan någon annan" svarar jag, jag har övat in svaret ifall mamma skulle fråga. Jag kan inte berätta för någon varför jag egentligen ska dit så tidigt.

Mamma nickar och därefter kör hon mig till skolan. Parkeringen är nästintill tom men jag vet att jag inte är helt ensam. Några av de mest hängivna i skolan befinner sig redan i biblioteket, men det är inte dit jag ska.

Jag vinkar av mamma och när hon kört ut från parkeringen lutar jag mig mot skolbyggnaden och väntar på att få syn på en blond kille. 

5 minuter går utan att något händer, men till slut ser jag Dante komma från ett längre avstånd. När han är tillräckligt nära mig tar han tag i min hand och drar med mig bakom skolbyggnaden. Jag ställer mig mot väggen och Dante ställer sig så nära att jag kan känna hans andetag mot mitt ansikte.

"Vad ville du?" mumlar jag och försöker låta obrydd.

"Nelly, vad tycker du om mig?" frågar han.

"Jag vet inte" mumlar jag.

"Vad känner du för mig?" frågar han.

"Jag vet inte Dante" svarar jag. Dante lägger sin hand mot min kind och helt plötsligt börjar han kyssa mig. Jag släpper alla tvivel och börjar kyssa tillbaka. Dante släpper ifrån och tittar mig rätt in i ögonen.

"Vet du vad du känner nu då?" frågar han.

"Kyss mig igen bara" svarar jag och nu tar jag initiativet. Jag lägger handen i Dantes hand och sträcker mig fram för att möta hans läppar och återigen kyssa honom.

Jag vet inte hur länge vi står bakom skolan och kysser varandra, men jag vet att jag skulle kunna stå där hela dagen. Dante placerar sina händer på min svank och jag har mina i hans hår. Det känns så speciellt att stå där och kyssa Dante så länge som jag gör. Det känns inte som att det går att tröttna, jag vill stå här hela dagen.

Jag vill vara där föralltid, känna Dantes läppar och hans värme. Bara känna bandet till Dante och hur mycket jag faktiskt tycker om honom. Trots alla förnekelser kan jag inte förneka något mer. Jag tycker om Dante, riktigt mycket.