Känslor❤️

209 9 9
                                    

Efter en stund knackade det på dörren. Josef och Alex ryckte till. Alex la handen på hans kind innan dem båda reste sig och Josef gick för att öppna dörren. "Förlåt att jag stör," började Jenny, "men vill du hinna kolla på brottsplatsen innan tekniska flyttar runt?" Jenny kollade mellan dem. "Nej, det är lugnt. Jag litar på att de tar hand om det." svarade Alex och började gå mot dörren. "Okej..." sa Jenny och stängde dörren igen.

Josef och Alex stod stilla ett tag, sedan vände sig Josef om försiktigt och kollade på Alex. Alex kollade redan på honom och log lite. Josef log tillbaka och gick närmare henne för att pussa henne snabbt innan de gick ut igen. Alex la armarna runt hans nacke och drog han tajtare på hennes läppar. Josef pausade och kollade lite chockat på henne, "på jobbet?" "Knappast", svarade hon men kysste honom igen och hennes händer började sedan falla ner till hans bröstkorg. Josef backade mot väggen för att stödja upp sig och Alex kysste honom mer intensivt igen. De kände hur varandras läppar drogs upp till leenden och Alex fortsatte pressa sina läppar mot hans och han lyfte sina händer och drog dem längs med hennes sidor innanför tröjan. Alex drog in ett djupt andetag. Josef smålog i ett flin och kysste henne igen med hans händer krypandes på hennes kropp.

Det knackade på dörren igen. Alex och Josef slutade. Kollade på varandra med ett flin och sedan backade Alex undan och öppnade dörren. "Steinar och Oskar är här om 20 minuter och vi tänkte att en genomgång kanske skulle behövas då. Funkar det?" sa Jenny som återigen stod och kollade mellan dem med ett flin. "Ja, det blir bra," sa Josef lite irriterat och kollade på Jenny. Alex vände blicken mot Josef snabbt och flinade mot honom, sedan tillbaka till Jenny. "Vi kommer om några minuter", sa Alex och stängde dörren igen, gick fram till Josef och la armarna runt honom. Dem kollade på varandras ögon. "Varför får vi aldrig någon ensam tid med varandra utan att något dyker upp?" flinade Josef och la sina mjuka och varma läppar på hennes. Alex skrattade lite i deras kyss, sedan så släppte hon honom och drog med honom mot dörren för att gå ut till de andra. "Vänta lite Alex," sa Josef och höll kvar hennes arm. Alex vände sig om och kollade på honom, det var tyst en stund. De kollade in i varandras ögon och Alex väntade på att han skulle säga något. "Hur har du mått under utredningen?" sa han och gick närmare henne. Hon kollade på honom, lite chockat. För det var inte henne det var synd om. "Bra", sa hon snabbt, hon visste att han inte skulle gå på henne. Hon slet sig från ögonkontakten lite, och kliade sig i pannan. "Du ljuger", sa Josef och gick ännu närmare henne. Alex kollade på honom, hon glömde hur väl han kände henne. Han kunde se det från kilometer att hon inte mådde toppen. "Det har varit... konstigt." sa Alex och kollade på honom snabbt. "Okej... utveckla", sa Josef och vände hennes ansikte mot honom. Alex flinade mot honom, hon tyckte det var jobbigt att behöva erkänna det för Josef, att hon inte gillade det och att hon blivit "lite" svartsjuk och rädd att Josef fortfarande kände något för henne. "Läbbigt... jag trodde..." hon pausade. "Du trodde vad?" frågade Josef och la sina händer på hennes kinder. "Jag trodde att du kanske hade känslor kvar för henne, du var så upprörd över hennes död och pratade så känslosamt över det... jag visste inte hur jag skulle bete mig..." sa hon och försökte le lite mot honom. Josef log och pussade henne läppar, mjukis och försiktigt. "Trodde du verkligen det?" sa han och flinade lite när han började ta sin hand innanför hennes tröja igen. Alex tog ett djupt andetag och flinade lite skämmigt. "Det behöver du inte vara, hon var mer som en distraktion för mina känslor för en annan." erkände han och blinkade mot henne. Sedan kysste han henne och andades in i hennes mun. Alex följde med. Sedan pausade hon och kollade på honom med ett flin, "hade du känslor redan då?" sa hon även fast hon redan visste svaret. "Var du kär i mig redan då?" retades hon och kysste honom igen. "Lägg av!" flinade Josef och tryckte henne mot sina läppar. Alex skrattade lite och smekte sina händer längs med hans rygg innanför hans tröja. Josef blev varm i hela kroppen och han flinade. Han kysste henne igen och ner i hennes nacke, sedan tillbaka till hennes läppar. Alex andades häftigt men hon slutade kyssa honom genom att lägga ett finger på hans läppar. Josef sneglade på henne och undrade vad hon höll på med. "Vi måste ut till dem andra, vi är ju faktiskt på jobbet. Vi ska ju vara professionella..." flinade hon och avslutade med en lång kyss på hans läppar. Josef flinade på henne igen sedan gick de ut från avlyssningsrummet.

Några timmar senare

"Rättsmedicin är klara", sa Alex när hon gått ut till dem andra från att kontor. Alla blickar vändes mot henne. "Vi åker ut och kollar snabbt, sedan är väll fallet avslutat då" skrattade Alex och pekade på Josef för att han skulle följa med henne dit. Josef nickade, ställde sig upp med jackan i handen, och började gå bort mot hissen. "Just hörni," sa Alex när hon hämtar sin jacka, alla blickar vändes mot henne igen. "Det är faktiskt lördag idag och vi skulle varit lediga!" flinade hon. "När ni lämnat era rapporter på mitt bord kan ni åka hem och ta helg", log hon. "Tack och lov!" tackade dem alla och sedan vinkade dem av henne. Alex sprang ikapp Josef som stod och väntade vid hissarna på henne. Pling. Dem gick in och dörrarna stängdes. Alex gick närmare honom och kysste honom, "sista gången på jobbet på länge nu!" sa hon och log. Josef log tillbaka med ett flin och kysste henne igen. Pling. Dörren öppnades och dem åkte mot rättsmedicin...

Beck - Josef och AlexDär berättelser lever. Upptäck nu