Beck - Josef och Alex

Stöttepelare❤️‍🩹

Josef hjälpte Alex upp till sin lägenhet, påväg mot soffan då hon stannade honom. "Jag behöver duscha", sa hon och log lite. "Min väska ligger kvar här eller?" Josef kollade mot sovrummet. "Aa, den står där inne", sa han och snodde en kyss från hennes mjuka läppar. Hon tog emot den gladeligen och kysste honom igen. Han drog igenom sina fingrar i hennes hår och la en kyss på hennes panna. Han flinade över det han tänkt ut att säga härnäst. "Du luktar lite, du behöver nog duscha." skämtade han och Alex kollade på honom med en skämtsam bitch-blick. "Nej, jag skoja bara!" skrattade Josef och försökte kyssa henne men hon puttade bort honom. "Spara den kyssen till ett annat tillfälle och hämta min väska istället", sa hon och flinade, hon skämtade såklart. Men han greppade tag runt hennes midja, och försiktig drog han in henne till sig. Han kysste hennes läppar, och Alex drog sina händer ner på hans bröstkorg. Hon kysste honom igen, och igen, intensivare för varje gång. Josef drog bort sina läppar mot hennes och hon kollade på honom som om det var något fel på honom. Hon småflinade lite med ett frågetecken över huvudet. "Jag gissar på att du inte får vara aktiv, oavsett vilket sätt, precis som jag inte fick när jag blev skjuten..." han flinade och kysste henne igen. "Ha ha". Hon himlade med ögonen och suckade. Josef skrattade lite mot hennes reaktion, sedan hjälpte han henne in till badrummet och hon satte sig på toalocket. Hon började ta av sig sina kläder medans Josef gick och hämtade hennes väska. Hon kollade på sina ärr och sår, hon gick en stor klump i halsen och hon blundade hårt.

Josef kom in och han la ner väskan mitt på badrumsgolvet. Han kollade på Alex som satt i bara bh på toalettstolen och blundade hårt. "Hej... du, hur är det?" sa han och satte sig framför henne på huk. Hon nickade, "vi tar det sen..." sa hon och tvingade fram ett litet leende. Josef tog en mjuk kyss från hennes läppar och Alex smälte in. En liten tår rann ner från hennes kind och Josef torkade bort den. Sedan drog han fram en handduk till henne från badrumsskåpet. Han hängde den över duschglaset så hon skulle nå den inne i duschen. Han hjälpte henne in i duschen när hon fått av sig sina kläder, sedan gick han utåt.

"Du-", sa Alex. Han stannade och svarade med 'aa'. Han stod stilla med ett småleende på läpparna. "Jag skulle behöva en stöttepelare..." flinade Alex och satte på vattnet. Josef vände, tillbaka in till badrummet, och tog av sig sina kläder. Sedan skuttade han in i duschen och Alex la sina läppar mot hans, mjukt och försiktigt. Josef drog sina händer längs med hennes rygg, försiktigt och långsamt. Hon la sina armar under hans armar och upp på hans skuldror. Hon kysste honom igen sedan kysste hon honom ner i nacken vidare till hans nyckelben. Sedan vilade hon huvudet på hans bröst. Josef kramade om henne, höll fast henne vid sig och gav henne sedan några kyssar i nacken. Han kände på hela hennes kropp hur hon slappnade av i hans armar, han nästan bar henne för att hålla kvar henne på fötterna. Josef kysste hennes axel och in till hennes nyckelben. Sedan kramade han bara om henne, nära och tätt intill sig. De höll kvar deras kram, länge. Vattnet spolades över dem och det var som om all smuts de hade med sig in inom dem sakta började rinna ner med vattnet. Men innan det försvann växte känslorna bara. Allt i olyckan blev verkligt för dem, flera dagar senare efter det hände. Men de var med varandra och de skulle lösa det tillsammans.

När de släppte varandra hjälpte Josef henne med att ta schampo i hennes hår. Alex njöt av hans händer i hennes hårbotten, "det är som massage", njöt Alex och flinade, Josef skrattade till och fortsatte med 'massagen'. Hon lutade sig mot honom, hennes rygg mot hans mage och bröst. Josef spolade av sina händer och sedan masserade han henne lite i nacken och ner till skuldrorna. Alex tjöt till lite i smärta av massagen, men hon njöt snabbt därefter. Han vred henne lite så hon kunde spola av håret samtidigt som han tog tvål på hennes rygg. Han 'masserade' in det på hennes rygg, från vänster axel, till hennes rygg och sedan till högra axeln. Hon hade fått ut schampot och hon stod och blundade av hans massage. "Det får du göra oftare", log hon och vred huvudet. Han log och spolade av lite tvål från hennes hals och nacke. Sedan kysste han henne där. Hon lutade sitt huvud bakåt av hans kyssar och vilade det på hans axel. Hon stod och log medans han vandrade upp till hennes kind. Sedan vände hon sig, tog väldigt lite schampo i sin hand. Hon välte ner hans huvudet för att nå och Josef stod och flinade medans hon tog schampot i hans väldigt korta hår. "Du behöver knappt schampo", flinade hon och kysste hans läppar med sina schampo-händer i hans hår. Han flinade, "ska jag sluta menar du, se hur länge du klarar att vara i närheten av mig innan du skickar ut mig", han flinade stort till Alex leende. Hon skrattade till, sedan backade hon in honom i vattnet mer, så allt schampo rann ner över hela hans ansikte och kropp. Alex skrattade av hans chockade reaktion och hon drog upp hans huvud igen. Han blundade och hade schampo i hela ansiktet. Alex spolade av sina händer och drog dem över hans ansikte för att få bort all schampo. Sedan så backade hon in så båda stod i det rinnande vattnet. Hon drog sina händer ner över hans kropp, bröstkorgen och ner till hans mage. Han tog djupa andetag, och Alex kysste hans läppar länge och mjukt. De stod så ett tag, läppar mot läppar och händerna glidande över varandras kroppar...

När de släppte kyssen la Alex sin panna mot hans läppar. Josef putade dem till en puss sedan stängde han av vattnet. De hade knappt sagt något under hela duschen, men det behövdes inte för de pratade med sina ögon och läppar, deras händer och skratt. Ord krävs inte för att visa kärlek mot varandra, inte alltid. Josef drog ner handduken och virade den runt hennes såriga kropp. Hon hade ärr över hela kroppen, många större men de flesta var mindre och skulle läka helt ihop. Sedan var det stora brännmärket på hennes högra axel. Josef tänkte ofta på det hon varit med om i Syrien. Ibland flög det in i honom och han kunde inte göra något annat än att tycka synd om henne. Men ärret var något fint tyckte han, det var Alex. Utan det hade det inte varit Alex. Han ville ha Alex, men bara hela henne...!

Josef log från alla tankarna så när Alex försökte få ögonkontakt med honom så reagerade han inte. Alex gick fram och kysste honom och helt plötligt vaknade han. "Lever du?" frågade hon och flinade. Hon kollade på honom och vattnet som droppade från hans nakna kropp. Hon tog fram en handduk åt honom, han tog emot den med ett flin. "Tack", sa han och kysste henne. Josef satte fast handduken över sina höfter, sedan satte Alex på sig ett par trosor från väskan, med Josefs hjälp att hålla balansen. Därefter tog han upp väskan på ena axeln och tog den lediga armen runt Alex. Han hjälpte henne till sängkanten medans han satte på sig ett par kallingar. Han drog på sig sina grå mjukisbyxor, och sedan gick han till Alex väska. Hon iakttog honom, varje liten rörelse han gjorde. Hennes blick föll från hans ansikte till hans kropp, han vände sig om, hennes ögon fastnade på hans ärr och sår. Skottsåret, knivärret från Gradnik... och de andra som var från olyckan, olyckan hon orsakade... Hon kollade ner i sitt knä. Hon höll handduken nära henne, kramade om den. Josef hade tagit fram hennes mjukis från väskan, han gick fram till henne och började dra på dem för henne. Hon drog sig upp så han fick upp mjukisarna till hennes höfter. Josef gav henne en av sina t-shirts som hon drog på sig med hans hjälp. Han satte sig på huk framför henne med ett leende, och hon log tillbaka. Han la hakan mellan hennes knän och hans armar upp till hennes höftben. Hon la händerna på hans huvud. Hon kollade in i hans ögon, de finaste och kärleksfullaste blicken hon visste. Men i hans blick shiftade något annat fram, sättet han satt på... Likadant som mannen gör, förälskad i den blivande mamman och deras barn... tårarna började bildas i ögonen på henne och snart skulle det brista...